Riksrevisionen logotype, länk till startsidan.

Brister i statens förebyggande arbete mot penningtvätt

Statens förebyggande arbete mot penningtvätt brister i effektivitet. Regeringens styrning av systemet för penningtvättstillsyn är svag samtidigt som länsstyrelsernas och Finansinspektionens tillsyn inte är tillräckligt effektiv.

En man går mot en svart bil, i handen håller han en väska i skinn. 

Penningtvätt är ett hot mot det finansiella systemet och samhället i stort. Banker, växelkontor, redovisningsbyråer och många andra verksamheter är därför skyldiga att vidta åtgärder för att motverka penningtvätt. Flera statliga myndigheter bedriver tillsyn för att säkerställa att detta sker. Riksrevisionens granskning visar dock att penningtvättstillsynen är otillräcklig och att det finns brister i arbetet.

Riksrevisionen bedömer att bristerna delvis beror på att regeringens styrning av penningtvättstillsynen är svag. Det finns inte någon samlad strategi för tillsynen, det saknas mål för vad tillsynsmyndigheterna bör prestera och regeringen efterfrågar inte någon regelbunden och detaljerad uppföljning av deras arbete.

­– Den svaga styrningen innebär att ansvaret i praktiken hamnar hos respektive myndighet. Men de har endast begränsade möjligheter till samordning och utveckling av systemet för penningtvättstillsyn som helhet. Här behöver regeringen vara tydligare, säger Henrik Allansson, projektledare för granskningen.

Granskningen visar att vissa branscher mycket sällan blir föremål för tillsyn av länsstyrelserna och Finansinspektionen. Det finns även en risk att företag inom olika branscher behandlas olika på ett omotiverat sätt.

Vissa typer av företag som utsätts för tillsyn har också möjlighet att undkomma sanktioner genom att lägga ner verksamheten – och sedan starta om på nytt. Att myndigheterna initierar så få tillsynsärenden innebär att verksamheten då sannolikt kan drivas mycket länge innan den riskerar ny tillsyn.

Riksrevisionen bedömer också att länsstyrelsernas styrning och uppföljning av penningtvättstillsynen är svag, och att Finansinspektionen saknar ett systematiskt arbete för att identifiera företag som bedriver verksamhet utan att ha det tillstånd eller den registrering som krävs.

Riksrevisionen bedömer vidare att Bolagsverket saknar tillräckliga befogenheter och verktyg för att upprätthålla kvaliteten i registret över verkliga huvudmän, som är ett viktigt verktyg i arbetet mot penningtvätt. Detta gäller särskilt när huvudmännen befinner sig i utlandet.

– Penningtvätt är systemhotande. Det är viktigt att systemet för penningtvättstillsyn samordnas och utvecklas så att det blir mer effektivt, säger riksrevisionsdirektör Claudia Gardberg Morner.

Rekommendationer i korthet

Regeringen rekommenderas bland annat att

  • skapa ett mer sammanhållet system för penningtvättstillsynen
  • tydliggöra vilka förväntningar som finns på tillsynsmyndigheterna
  • överväga ytterligare lagändringar för att försvåra för verksamhetsutövare att undkomma tillsyn genom att verka utanför systemet eller genom att lägga ner sin verksamhet och starta om på nytt.

Länsstyrelserna rekommenderas bland annat att utveckla en strategi för hur penningtvättstillsynen ska kunna bidra till en god regelefterlevnad hos olika typer av verksamhetsutövare.

Finansinspektionen rekommenderas bland annat att vidta ytterligare insatser för att hitta verksamhetsutövare som verkar utan tillstånd eller registrering.