Riksrevisionen logotype, länk till startsidan.

Bolagisering av Vägverket och Banverket missade delvis sina mål

De statliga bolagen Svevia och Infranord bildades bland annat för att skapa bättre konkurrens, högre produktivitet och effektivitet samt lägre priser på anläggningsmarknaden. Riksrevisionens granskning visar att syftet med bolagiseringarna endast delvis har uppnåtts.

Järnvägsspår som går under en väg, på ett av spåren passerar ett tåg.

Det har gått mer än 10 år sedan delar av Vägverket och Banverket bolagiserades till statligt ägda Svevia AB och Infranord AB.

Riksrevisionens granskning visar att reformen delvis har givit avsedda effekter. Till exempel har risken för korssubventionering eliminerats. Bolagen har också klarat sig utan finansiellt stöd från staten. Däremot har konkurrensen inte ökat som förväntats, och priserna på anläggningsmarknaden har inte minskat. Tvärtom har de ökat ungefär dubbelt så mycket som konsumentpriserna.

– Bolagens produktivitet har utvecklats svagt positivt sedan de bildades men de har haft svårt att nå flera av sina ekonomiska mål. Till exempel har Svevia uppnått sitt avkastningsmål 7 av 14 år, och Infranord endast 3 år av 12, säger Sherzod Yarmukhamedov, projektledare för granskningen.

Såväl Svevia som Infranord förklarar detta med förekomsten av olönsamma projekt. Svevia utvärderar inte sina åtgärder mot olönsamma projekt, och Infranord anger inte några konkreta åtgärder. Därmed saknas underlag för att bedöma om bolagen arbetar effektivt för att nå sina ekonomiska mål.

Regeringen är ytterst ansvarig för att riksdagens intentioner med bolagiseringarna uppnås. Regeringen har dock inte följt upp bolagiseringen.

– Regeringen borde på ett systematiskt sätt följa upp varför bolagen har svårt att nå de ekonomiska målen. Även bolagens åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen borde ingå i detta, säger riksrevisionsdirektör Claudia Gardberg Morner.

Ett av riksdagens huvudsyften med bolagiseringen var att förbättra beställarkompetens hos Trafikverket. Riksrevisionen bedömer att Trafikverkets beställarkompetens har utvecklats i vissa avseenden, men inte tillräckligt mycket för att konkurrensen ska öka nämnvärt.

Rekommendationer i korthet

Regeringen rekommenderas bland annat att genomföra en systematisk uppföljning och utvärdering av Svevias och Infranords åtgärder för att de ska kunna uppnå sina ekonomiska mål.

Trafikverket rekommenderas bland annat att fortsätt att utveckla arbetet med att förbättra beställarkompetensen, samt att utveckla arbetet med att främja innovation i upphandlingar i syfte att öka produktiviteten på anläggningsmarknaden.

Bildandet av Svevia och Infranord

För drygt 10 år sedan bolagiserades dåvarande Vägverkets och Banverkets enheter för produktion, genom att verksamheterna överfördes till två statligt ägda aktiebolag: Svevia och Infranord. Anledningen var bland annat att verksamheterna konkurrerade med privata aktörer, samtidigt som Vägverket och Banverket var både beställare och utförare.

Riksdagens intention var bland annat att skapa bättre konkurrens genom att öka förutsättningarna för konkurrensneutralitet och eliminera grunden för misstankar om korssubventioner. Dessutom skulle det öka produktiviteten och effektiviteten i Svevias och Infranords verksamheter, vilket i sin tur förväntades leda till lägre priser och bättre kvalitet på marknaden. Riksdagen hoppades också att bolagiseringarna skulle bidra till utvecklingen av beställarkompetensen vid det som senare blev Trafikverket.