Riksrevisionen granskar tillfälliga generella statsbidrag som stabiliseringspolitisk krisåtgärd

– Tillfälligt höjda generella statsbidrag är en åtgärd som sannolikt kommer att användas fler gånger vid ekonomisk kris. Då är det viktigt att vi vet hur den ska utformas för att göra största möjliga nytta, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Om granskningen

Bakgrund

Kommuner och regioner är en viktig del av samhällsekonomin och svarar tillsammans för en femtedel av den totala sysselsättningen i Sverige.

Kommuner och regioner finansierar sin verksamhet huvudsakligen genom skatt på arbete, vilket gör intäkterna känsliga för konjunktursvängningar. Det så kallade balanskravet i kommunallagen innebär dock att kommuner och regioner är skyldiga att upprätta en balanserad budget. Vid en lågkonjunktur kan de behöva dra ned på verksamheten eller höja skatten, vilket i sin tur riskerar att fördjupa lågkonjunkturen. För att motverka sådana effekter höjde regeringen tillfälligt de generella statsbidragen till kommuner och regioner med 36 miljarder kronor under den ekonomiska kris som uppstod till följd av pandemin.

I efterhand har det visat sig att kommuner och regioner kraftigt stärkte sitt resultat och finansiella sparande under samma period. Det kan tyda på att delar av de höjda generella statsbidragen inte omsattes i kommunal och regional verksamhet, vilket var avsikten, och i så fall heller inte bidrog till att motverka krisen.

Syfte

Granskningen ska svara på om regeringens tillfälligt utökade generella statsbidrag till kommunsektorn har varit en effektiv stabiliseringspolitisk åtgärd.