Systemet för urval till högskoleutbildningar
Systemet för urval till högskoleutbildningar ska bidra till att studenter med goda förutsättningar att klara utbildningarna antas. Systemet bör också främja jämställdhet och motverka social snedrekrytering. Riksrevisionen genomför nu en granskning av systemet för urval till högskoleutbildningar.
– Urvalet till högskolan spelar roll för människors möjligheter till karriär och inkomst och Sveriges internationella konkurrensmöjligheter. Det måste fungera effektivt men även uppfattas som rättssäkert och transparent, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Om granskningen
Bakgrund
Konkurrensen om utbildningsplatser är stor till flera eftertraktade högskoleutbildningar. När alla behöriga sökande till en utbildning inte kan tas emot måste ett urval göras.
Hur urvalet utformas får stora konsekvenser för de sökandes möjligheter på arbetsmarknaden och makt att forma sitt liv. Högre utbildning av hög kvalitet är även avgörande för att säkra framtidens jobb och långsiktigt stärka Sveriges konkurrenskraft.
När det finns fler behöriga sökande än antal utbildningsplatser ska antagning ske utifrån gymnasiebetyg (minst en tredjedel av utbildningsplatserna), resultat på högskoleprovet (minst en tredjedel av utbildningsplatserna) och av högskolan beslutade urvalsgrunder (max en tredjedel av utbildningsplatserna).
Urvalets funktion är att rangordna sökande på ett lämplig sätt. Riksdagen och regeringen har gett uttryck för att urvalet ska bidra till att studenter med goda förutsättningar att klara utbildningen antas, och att systemet på ett övergripande plan bör främja jämställdhet och motverka social snedrekrytering.
Granskningen har inletts efter indikationer på att urvalet inte fungerar effektivt. Tidigare studier har till exempel visat att studenter som antas via högskoleprovet klarar sina studier sämre än de som antas via betyg, samtidigt som konkurrens i betygsgruppen ofta är större än i högskoleprovsgruppen. Samtidigt utnyttjar lärosätena möjligheten att fördela utbildningsplatserna utifrån egna beslutade urvalsgrunder i begränsad omfattning. Dessutom har betygsinflationen lett till kritik mot gymnasiebetygens roll som urvalsinstrument.
Syfte
Granskningen ska svara på om systemet för urval till högskolan fungerar på ett effektivt sätt. Granskningens omfattar utbildningar på grundnivå som vänder sig till nybörjare.
Publicering
Resultatet från granskningen kommer att sammanställas i en rapport med planerad publicering i maj 2025. Observera att publiceringsdatum är preliminärt. För aktuell information om Riksrevisionens pågående granskningar, se vår publiceringskalender som uppdateras löpande.