Stor risk för felaktiga utbetalningar vid utländska inkomster
Allt fler människor i Sverige har idag inkomster från utlandet som påverkar utbetalningar från socialförsäkringssystemet. Riksrevisionens granskning visar att arbetssätt, rutiner och kontroller av detta brister i flera led, och att risken för felaktiga utbetalningar därmed är stor.
Rätten till förmåner från socialförsäkringssystemet är i många fall kopplad till den sökandes inkomster. Med ökad internationell rörlighet har betydelsen av utländska inkomster vuxit. Under 2022 hade ungefär en femtedel av alla som uppbar någon av de granskade socialförsäkringsförmånerna någon gång arbetat eller bott utomlands.
Riksrevisionen har granskat statens insatser för att motverka felaktiga utbetalningar av förmåner till personer som har utländska inkomster. Granskningen visar att det finns brister i flera led som innebär att risken för felaktiga utbetalningar är stor. Därmed kan personer med utländska inkomster beviljas förmåner med för höga ersättningsbelopp.
– Ett problem är att Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten huvudsakligen förlitar sig på att individen själv anmäler uppgifter om utländska inkomster. Det görs även få systematiska efterkontroller och nästan inga omräkningar av beviljade ersättningsbelopp, säger projektledare Tina Malmberg.
En del av bristerna beror på att det har saknats rättsliga förutsättningar för ett effektivt informationsutbyte, som innebär att Skatteverket inte systematiskt har kunnat dela uppgifter om utländska inkomster med Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten.
Riksrevisionen har jämfört Skatteverkets uppgifter år 2022 om personers nordiska pensioner med de uppgifter som Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har. Jämförelsen visar att Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten hade uppgifter för omkring 80 000 personer som uppbar någon av de granskade förmånerna, men att de saknade uppgifter för cirka 12 500 personer. För garantipension innebar detta till exempel att cirka 2 200 personer sammanlagt fick 21 miljoner kronor för mycket utbetalt samma år.
– Uppskattningen gäller endast en av flera granskade förmåner, och är troligen bara toppen av ett isberg. Särskilt med tanke på att problemen med informationsutbyte om utländska inkomster är större med länder utanför Norden, säger riksrevisor Helena Lindberg.
När myndigheternas trots allt gör kontroller försvåras de ofta av långa svarstider från utländska institutioner, även när länderna har ett elektroniskt informationsutbyte. Dessutom är de registeruppgifter som Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten använder för sina kontroller varken heltäckande eller helt tillförlitliga.
Svenska myndigheter kan även ställa så kallade regresskrav till utbetalande institutioner i utlandet, som innebär att de utländska institutionerna ersätter Sverige vid för stora utbetalningar. På grund av hög arbetsbelastning hinner dock Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten sällan ställa regresskraven i tid. I dessa fall är det enligt regelverket inte heller möjligt att begära tillbaka pengarna från den person som fått utbetalningen.
Rekommendationer i korthet
Riksrevisionen rekommenderar regeringen bland annat att verka för ett automatiskt informationsutbyte med andra länder samt att ge Skatteverket rätt att systematiskt dela relevant information med Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten.
Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten rekommenderas bland annat att öka samarbetet med andra länder samt att inhämta uppgifter om nordiska pensioner och andra utländska inkomster för systematiska efterkontroller.
Om granskningen
Granskningen omfattar sjuk- och aktivitetsersättning, bostadstillägg till sjuk-och aktivitetsersättning, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd till ålderspensionärer, garantipension, inkomstpensionstillägg samt vissa efterlevandeförmåner. Kostnaderna för dessa förmåner var cirka 97 miljarder kronor år 2023.
Läs mer i rapporten direkt på webben.