Ineffektiva åtgärder mot sjöfartens utsläpp av skadliga ämnen i havet
Statens insatser för att minska sjöfartens utsläpp av skadliga ämnen i havet är ineffektiva. Varken den svenska regleringen kring utsläpp eller statens andra insatser är tillräckliga. Det gäller framförallt insatser för att säkerställa att hamnarna har tillräcklig kapacitet att ta emot skadliga ämnen.
Riksrevisionen har granskat statens insatser för att minska sjöfartens utsläpp av skadliga ämnen i havet. Den övergripande slutsatsen är att insatserna är ineffektiva eftersom de flesta på kort sikt inte kommer att leda till faktiska minskningar av utsläpp.
Sveriges reglering ger större möjligheter än i ett flertal andra länder för fartyg att släppa ut skadliga ämnen i havet. När det gäller tvättvatten från rengöring av lasttankar gör den svenska regleringen att fartyg kan lämna svenska hamnar för att släppa ut lastrester efter tankrengöring och sedan gå tillbaka till samma hamn för ny lastning. Sverige har heller inte begränsat rätten att släppa ut skrubbervatten från tvättning av fartygens rökgaser.
– Regeringen har nyligen föreslagit att utsläpp av skrubbervatten ska förbjudas, men behöver också ta tag i frågan om skärpt reglering kring utsläpp av lastrester, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.
Att hamnar har tillräcklig kapacitet att ta emot skadliga ämnen som fartyg behöver lämna är en förutsättning för att minska sjöfartens utsläpp av sådana ämnen i havet. Granskningen visar att det finns indikationer på att mottagningskapaciteten i svenska hamnar inte alltid är tillräcklig. Transportstyrelsen bedömer dock inte närmare om den faktiska mottagningskapaciteten är tillräcklig.
– Det handlar ofta om stora mängder skadliga ämnen som fartygen behöver lämna i hamn. Därför behöver Transportstyrelsen utveckla sina bedömningar av om hamnarnas mottagningskapacitet är tillräcklig i praktiken, säger Fredrik Engström, projektledare för granskningen.
Granskningen visar även att det finns problem med andra statliga insatser. Till exempel har åtgärdsprogrammet för havsmiljön, som Havs- och vattenmyndigheten fastställer, få konkreta insatser för att minska sjöfartens utsläpp. Det är oklart hur åtgärdsprogrammet ska kunna bidra till faktiska utsläppsminskningar före programmets slutdatum 2027.
Kustbevakningens utredningar av misstänkt olagliga utsläpp av andra skadliga ämnen än mineralolja leder nästan aldrig till rättsliga åtgärder, eftersom det bland annat saknas metoder för att beräkna volymen.
Sjöfartsverkets miljödifferentiering av farledsavgifter är ett svagt incitament för sjöfarten att minska utsläpp av skrubbervatten och andra skadliga flytande ämnen i havet.
Rekommendationer i korthet
- Regeringen rekommenderas bland annat att så snart som möjligt införa ett förbud mot utsläpp av skrubbervatten i Sveriges hela territorialvatten. Regeringen bör även se över den svenska regleringen kring utsläpp av lastrester för att säkerställa att denna överensstämmer med kraven i internationella konventioner.
- Transportstyrelsen rekommenderas bland annat att säkerställa att hamnarnas mottagningskapacitet för skadliga flytande ämnen är tillräcklig.
- Havs- och vattenmyndigheten rekommenderas bland annat att överväga att, i samråd med Transportstyrelsen, ta fram fler konkreta och genomförbara insatser för att minimera sjöfartens miljöpåverkan på haven.
- Kustbevakningen rekommenderas att undersöka hur metoder för att beräkna volym på andra skadliga ämnen än mineralolja kan utvecklas.
- Sjöfartsverket rekommenderas att skapa större ekonomiska incitament för rederierna att minska utsläppen av skrubbervatten och lastrester med skadliga flytande ämnen.
Läs mer i rapporten direkt på webben.