Lärarlegitimationen
Systemet med lärarlegitimation ska säkerställa att alla barn undervisas av kvalificerade och lämpliga lärare. Trots det varierar andelen legitimerade lärare kraftigt, och uppenbart olämpliga personer har kunnat arbeta inom yrket. Riksrevisionen genomför nu en granskning av systemet med lärarlegitimation.
– Vi ser tydliga indikationer på att systemet i flera olika avseenden inte fungerar som det var tänkt, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.
Om granskningen
Bakgrund
Systemet med lärarlegitimation infördes 2011. Huvudregeln är att endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare får bedriva undervisning i skolan. Det övergripande målet är att alla barn ska undervisas av väl kvalificerade och lämpliga lärare och förskollärare. Systemet ska också leda till ökad attraktivitet för yrket och stärkt lärarprofession samt ökad rättssäkerhet för barn och elever.
Det finns dock flera indikationer på att systemet än så länge inte levt upp till dessa förväntningar. Till exempel är andelen obehöriga och icke-legitimerade lärare fortfarande stor inom vissa skolformer, regioner samt vid skolor med mindre gynnsamma socioekonomiska förutsättningar.
Och trots att systemet skulle hantera olämpliga och oskickliga lärare har det på senare år varit flera uppmärksammade fall med lärare som är dömda för brott eller på annat sätt är olämpliga att bedriva undervisning.
Syfte
Granskningen ska svara på om legitimationssystemet för lärare och förskollärare fungerar effektivt.
Publicering
Resultatet från granskningen kommer att sammanställas i en rapport med planerad publicering i maj 2025. Observera att publiceringsdatum är preliminärt. För aktuell information om Riksrevisionens pågående granskningar, se vår publiceringskalender som uppdateras löpande.