Ivos hantering av klagomål

– Det finns tecken på att enskildas klagomål inte hanteras effektivt, till exempel mycket långa handläggningstider, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.

Om granskningen

Bakgrund

Den som anser sig ha blivit felaktigt behandlad inom hälso- och sjukvården ska i första hand lämna klagomål till vårdgivaren. Vårdgivaren är då skyldig att ge en förklaring till vad som har inträffat och berätta vilka åtgärder som ska vidtas för att inte samma sak ska hända igen.

Enskilda och deras närstående kan också lämna in klagomål till Inspektionen för vård- och omsorg (Ivo), som i vissa fall ska göra en utredning. Det gäller till exempel när klagomålet handlar om tvångsvård, eller om det inträffade lett till ett väsentligt ökat vårdbehov eller att någon avlidit. Ivo kan efter utredningen rikta kritik mot vårdgivaren eller mot personal.

Förutom att säkerställa enskildas rätt att lämna klagomål är klagomålshanteringen viktig för Ivos övergripande uppdrag att bedriva tillsyn över vården. Klagomålen står för en stor del av Ivos kostnader, 17 procent 2023, och det är viktigt att handläggningen är effektiv. Klagomålen utgör även en grund för Ivos riskanalyser och bidrar till att tillsynen inriktas mot verksamheter med störst brister. I förlängningen kan detta leda till högre patientsäkerhet i vården som helhet.

Granskningen genomförs mot bakgrunden av flera problemindikatorer, till exempel långa handläggningstider. Förra året var Ivos handläggningstid för enskildas klagomål i median 552 dagar. Ivo har också fått upprepad kritik av JO för sina långa handläggningstider.

Syfte

Granskningen ska svara på om Ivos hantering av enskildas klagomål på hälso- och sjukvården är effektiv.