Miljöräddning till sjöss
Risken för olyckor med miljökonsekvenser till sjöss har ökat under senare år. Samtidigt signalerar Kustbevakningen att det finns brister i beredskapen. Riksrevisionen granskar nu statens arbete med miljöräddning till sjöss.
Foto: Kustbevakningen
– Många olika faktorer har bidragit till ökad risk för olyckor och en mer komplex hantering av dessa. Detta innebär att också kraven på ansvariga myndigheter ökar, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.
Om granskningen
Bakgrund
Riskbilden för olyckor med miljökonsekvenser till sjöss har förvärrats under senare år. Detta är delvis en konsekvens av Rysslands krig mot Ukraina och det förändrade omvärldsläget. Av de fartyg som nu rör sig på Östersjön är fler än tidigare äldre fartyg med oklara ägar- och försäkringsförhållanden. Utöver den ökade risken för en oavsiktligt orsakad händelse har även risken för sabotage ökat.
Dessutom innebär klimatomställningen att komplexiteten i riskbilden ökar. Nya, mer miljövänliga, drivmedel kan ha andra egenskaper än de traditionella bunkeroljorna och därmed vara svåra att ta upp med konventionella metoder. Detta ställer ökade krav på att upptäcka och hantera olyckor med miljökonsekvenser till sjöss.
För Sverige medför den förändrade riskbilden ökade krav på den verksamhet som bedrivs inom miljöräddningstjänst. Huvudansvaret vilar på Kustbevakningen, som under flera års tid signalerat att beredskapen inte fullt ut kan upprätthållas. Kustbevakningen är dessutom beroende av en fungerande samverkan med flera andra myndigheter, däribland Sjöfartsverket och Transportstyrelsen, som också har viktiga roller i arbetet.
Syfte
Granskningen ska svara på om staten arbetar effektivt med miljöräddning till sjöss.
Publicering
Resultatet från granskningen kommer att sammanställas i en rapport med planerad publicering i oktober 2025. Observera att publiceringsdatum är preliminärt. För aktuell information om Riksrevisionens pågående granskningar, se vår publiceringskalender som uppdateras löpande.