Jordbrukets klimatomställning
Jordbruket står för en betydande andel av utsläppen av växthusgaser i Sverige, och staten vidtar en rad åtgärder för att åstadkomma en minskning. Efter indikationer på att detta går för långsamt granskar Riksrevisionen nu statens insatser för jordbrukets klimatomställning.
– Sverige behöver genomföra åtgärder som ger störst utsläppsminskning till lägst kostnad. Samtidigt behöver vi även öka produktionen och upprätthålla jordbrukets konkurrenskraft. Det innebär svåra målkonflikter som ska hanteras, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.
Om granskningen
Bakgrund
Jordbruket står för en stor andel av Sveriges växthusgasutsläpp. Det handlar bland annat om fodersmältning hos djuren, hantering av gödsel och utsläpp från åkermark och betesmark. Jordbruket orsakar dessutom utsläpp kopplade till arbetsmaskiner och uppvärmning av lokaler.
Jordbrukets växthusgasutsläpp ingår bland annat i det nationella klimatmålet till 2045. De ingår även i Sveriges åtaganden för att nå EU:s klimatmål.
Klimatklivet och gödselgasstödet är några av de statliga styrmedlen för att minska jordbrukets växthusgasutsläpp. Staten erbjuder även stöd, ersättningar och rådgivning till jordbrukare inom Sveriges strategiska plan för EU:s gemensamma jordbrukspolitik.
Utsläppen från jordbruket minskar långsammare än i andra sektorer, och granskningen genomförs efter indikationer på att statens insatser för jordbrukssektorns klimatomställning inte är tillräckliga.
Syfte
Granskningen ska svara på om statens insatser för jordbrukets klimatomställning är effektiva.
Publicering
Resultatet från granskningen kommer att sammanställas i en rapport med planerad publicering i oktober 2025. Observera att publiceringsdatum är preliminärt. För aktuell information om Riksrevisionens pågående granskningar, se vår publiceringskalender som uppdateras löpande.