Underlag och utvärdering inom det klimatpolitiska ramverket
Sveriges klimatpolitiska arbete skulle förbättras med införandet av ett klimatpolitiskt ramverk. Efter indikationer på brister och otydligheter genomför Riksrevisionen nu en granskning av arbetet med underlag och utvärderingar inom det klimatpolitiska ramverket.

– För att kunna bedöma om Sverige är på väg att nå klimatmålen, och om det behövs ytterligare åtgärder, krävs tillförlitliga underlag, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.
Om granskningen
Bakgrund
Riksdagen ställde sig 2017 bakom regeringens proposition om ett klimatpolitiskt ramverk och beslutade om nya klimatmål, en klimatlag och inrättandet av ett klimatpolitiskt råd. Lagregleringen skulle öka förutsättningarna för att bedriva det klimatpolitiska arbetet på ett långsiktigt och kontinuerligt sätt, samtidigt som det skulle bli tydligare och mer transparent.
Klimatlagen innebär bland annat att regeringen varje år ska lämna en klimatredovisning till riksdagen. Regeringen ska även överlämna en klimatpolitisk handlingsplan var fjärde år. Klimatredovisningen och handlingsplanen ska bygga på en kedja av underlag som tas fram av olika expertmyndigheter.
En viktig förutsättning för långsiktighet, kontinuitet och transparens är att regeringen och myndigheterna arbetar effektivt med underlag och utvärdering på området. Granskningen genomförs efter indikationer på brister i arbetet med underlagen till regeringens klimatredovisningar och klimathandlingsplaner. Arbetet med underlagen har hittills inte granskats närmare.
Syfte
Granskningen ska svara på om regeringen och myndigheterna har bedrivit ett effektivt arbete med underlag och utvärderingar inom det klimatpolitiska ramverket.
Publicering
Resultatet från granskningen kommer att sammanställas i en rapport med planerad publicering i oktober 2025. Observera att publiceringsdatum är preliminärt. För aktuell information om Riksrevisionens pågående granskningar, se vår publiceringskalender som uppdateras löpande.