Riksrevisionen logotype, länk till startsidan.

Ovanligt många fel i statliga myndigheters årsredovisningar

Riksrevisionen är nu klar med granskningen av de statliga myndigheternas årsredovisningar för 2024. Totalt får 25 myndigheter kritik för väsentliga fel. Stora över‑ eller underskott på avgiftsbelagda tjänster som ska gå plus-minus-noll är den vanligaste bristen.

Omslag från myndigheternas årsredovisningar

En av Riksrevisionens huvuduppgifter är att bedriva revision av de statliga myndigheternas årsredovisningar. Syftet är främst att bedöma om årsredovisningen är upprättad enligt reglerna, om den ger en rättvisande bild av myndighetens ekonomi, om pengarna har använts på rätt sätt och om ledningens styrning och kontroll är tillräckligt god.

Riksrevisionen är nu klar med granskningen av 221 statliga myndigheters och organisationers årsredovisningar för 2024. För 25 av dessa lämnar Riksrevisionen en så kallad modifierad revisionsberättelse, vilket innebär att det finns väsentliga brister.

Den vanligaste bristen är att myndigheter gör stora över- eller underskott på avgiftsbelagda verksamheter som ska gå plus-minus-noll. Att myndigheterna överskrider sina ekonomiska ramar är ett annat återkommande problem.

– Antalet modifieringar är den högsta sedan Riksrevisionen bildades 2003. Men givet det stora antalet myndigheter som vi granskar är ökningen inte särskilt dramatisk. Framför allt beror den på att vi har skärpt kriterierna för när fel kan påverka revisionsberättelsen, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.

Myndigheter som har fått modifierad revisionsberättelse 2024

  • Högskolan Dalarna, Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan, Naturhistoriska riksmuseet, Malmö universitet och Umeå universitet har stora ackumulerade överskott på avgiftsbelagda tjänster som ska gå plus-minus-noll.
  • Moderna museet och Riksarkivet har stora ackumulerade underskott i avgiftsbelagd verksamhet som ska gå plus-minus-noll. Riksarkivet har dessutom inte redogjort för skillnaden mellan budget och utfall för viss avgiftsverksamhet.
  • Länsstyrelsen Västra Götaland har stora ackumulerade överskott från avgiftsverksamhet som borde ha betalats tillbaka till statsbudgeten.
  • Naturhistoriska Riksmuseet, och Statens historiska museer har bedrivit kafé- och serveringsverksamhet utan tillstånd från regeringen.
  • Försvarets Materielverk, Statens jordbruksverk, Myndigheten för delaktighet, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Rymdstyrelsen och Socialstyrelsen har överskridit sina ekonomiska ramar. Försvarets Materielverk har dessutom bokfört utgifter på fel anslag och därmed inte redovisat ett anslagsöverskridande på rätt sätt.
  • Sida har inte redovisat alla ingångna åtaganden.
  • Barnombudsmannen har inte redovisat hur de uppfyllt sina finansiella villkor.
  • Spelinspektionen har inte tagit upp lån för att finansiera köp av anläggningstillgångar.
  • Konstfack och Migrationsverket har inte redovisat samtliga återrapporteringskrav som regeringen begärt.
  • Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har inte fördelat sina intäkter och kostnader på ett korrekt sätt.
  • Skatteverket har väsentliga fel i redovisningen av en not som visar hur lämnade bidrag har fördelats.
  • Kungliga bibliotekets årsredovisning saknar underskrift.
  • Lantmäteriet har brister i sin interna styrning och kontroll.

Därför granskas myndigheternas årsredovisningar

Årsredovisningar är viktiga dokument som visar hur en myndighet har använt sina resurser under året. De fungerar som beslutsunderlag för både riksdag och regering. Om årsredovisningarna innehåller felaktigheter kan det leda till felaktiga beslut och i förlängningen påverka förtroendet för statsförvaltningen.