Förbättringar efter Riksrevisionens granskningar
Riksrevisionen har följt upp tidigare granskningar. Uppföljningen visar att granskningarna bland annat bidragit till effektivare användning av skattemedel, bättre ämneslärarutbildning och snabbare omställningsprocess för personer som nekats sjukpenning.
Riksrevisionen publicerar årligen en uppföljningsrapport om vad tidigare års granskningar har lett till. 2025 års rapport visar att granskningarna i de allra flesta fall har medfört någon form av åtgärd från regeringen, myndigheter eller andra granskade organisationer.
Effektivitetsrevisionen ger resultat
Effektivitetsrevisionen granskar hur effektiv den statliga verksamheten är. Riksrevisionen har följt upp 27 effektivitetsgranskningar från 2020–2021, som innehåller rekommendationer till regeringen och övriga myndigheter.
Uppföljningarna visar att regeringen och myndigheterna har vidtagit åtgärder som är i linje med Riksrevisionens rekommendationer i fler än 7 fall av 10. Detta gäller bland annat
- arbetet mot exploatering av arbetskraft
- förutsättningar för Polisens arbete i utsatta områden
- hantering av EU-medel
- omställningsprocessen för människor som nekats sjukpenning
- underhåll och drift av järnvägar
- kvaliteten på ämneslärarutbildningen
- styrning och kostnadseffektivitet inom kriminalvården
- långsiktiga beräkningar av de statliga skatteintäkterna
- effektutvärderingar av näringspolitiken
- myndigheternas forsknings- och utvecklingsarbete.
– Vissa granskningar leder till förändring redan medan de pågår, andra påverkar kort efter att vi har rapporterat våra iakttagelser, medan somliga bidrar till utveckling på längre sikt, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.
Den årliga revisionen följs av åtgärder
En av Riksrevisionens uppgifter är årlig finansiell revision, det vill säga att granska om statliga myndigheters årsredovisningar ger en rättvisande bild av myndighetens ekonomiska resultat, finansiering och finansiella ställning.
För räkenskapsår 2023 fick totalt 17 av 226 granskade myndigheter en modifierad revisionsberättelse, det vill säga kritik för väsentliga brister. Riksrevisionen lämnade även 9 revisionsrapporter med totalt 26 rekommendationer.
Uppföljningsrapporten visar att de flesta myndigheter har vidtagit åtgärder för att rätta till bristerna. Till exempel har de
- lämnat in hemställan till regeringen om förslag på ändringar i förordningar och instruktion
- ändrat redovisningsmodell och sett över metoden för beräkning av avgifter samt gjort prisjusteringar
- sett över och förbättrat processer och rutiner för bidragsgivning, bemyndiganderedovisning och kvalitetssäkring av årsredovisningen.
Utöver det har även regeringen vidtagit åtgärder, eller fört en dialog med myndigheterna, för att komma till rätta med orsakerna bakom problemen.
– Det är ovanligt med väsentliga, genomgripande fel. När vi trots det upptäcker sådana brister hanterar myndigheterna och regeringen i de allra flesta fall problemen utifrån våra rekommendationer, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.
Läs mer i rapporten direkt på webben.
Presentation av uppföljningsrapporten
Ta del av en kort videopresentation, där riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg, berättar om Riksrevisionens uppföljningsrapport.