Kontroll av arbetstillstånd

– Riksdagen vill främja en högkvalificerad arbetskraftsinvandring och motverka fusk och missbruk av arbetstillstånd. Då behöver kontrollen vara effektiv, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.

Om granskningen

Bakgrund

En utländsk medborgare som vill arbeta i Sverige måste söka arbetstillstånd hos Migrationsverket som ska kontrollera att villkoren är uppfyllda. Under åren 2022–2024 beviljade Migrationsverket drygt 120 000 ansökningar om arbetstillstånd

Flera statliga utredningar har visat att det förekommer fusk och missbruk av systemet med arbetskraftsinvandring. Det har till exempel handlat om skenanställningar, skuggkontrakt, handel med anställningsavtal och arbetskraftsexploatering.

Under 2022 och 2023 genomfördes skärpningar av villkoren för arbetstillstånd. Bland annat höjdes försörjningskravet till minst 80 procent av medianlönen i Sverige, och det krävs numera ett anställningsavtal för att få arbetstillstånd. De nya reglerna har även inneburit att Migrationsverket behövt förändra sitt arbetssätt och skärpa sina kontroller.

Tidigare granskningar har visar på svårigheter med att upptäcka fusk och missbruk. Riksrevisionen har också konstaterat att Migrationsverkets arbete med efterkontroller har varit eftersatt på grund av resursbrist. Dessutom har Migrationsverket lyft risken med långa handläggningstider när fler moment tillförs i handläggningen

Syfte

Granskningen ska svara på om Migrationsverkets kontroller av arbetstillstånd är effektiva för att upptäcka och motverka fel och missbruk.