Fungerande urval till högskolan – trots brist på kunskap
Urvalssystemet till högskolan fungerar i huvudsak väl, men borde utvärderas mer strukturerat. På vissa utbildningar skulle genomströmningen kunna öka om färre studenter togs in via högskoleprovet, visar Riksrevisionens granskning.
Syftet med urvalssystemet till högskoleutbildningar är att anta de sökande som har bäst förutsättningar att klara studierna. Samtidigt ska systemet bidra till fler vägar in till högskolan, ökad jämställdhet samt motverka social snedrekrytering.
Riksrevisionens övergripande slutsats är att systemet i huvudsak fungerar väl. De urvalsgrunder och den platsfördelning som används vid urval till högskoleutbildningar uppfyller i hög grad sina syften. Urvalssystemet framstår också i ett internationellt perspektiv som relativt enkelt.
Granskningen visar att det i genomsnitt går sämre för studenter som antas via högskoleprovet jämfört med de studenter som kommer in på betyg. För de sist antagna i respektive urvalsgrupp är dock skillnaden obetydlig, vilket innebär att det inte går att öka genomströmningen genom att generellt minska andelen som tas in via högskoleprovet.
Granskningen visar även att högskoleprovet fungerar som en andra chans för dem som inte hade tillräckligt bra betyg för att komma in på konkurrensutsatta utbildningar.
För vissa specifika utbildningar skulle dock genomströmningen kunna förbättras genom att fler platser fördelas utifrån betyg. Vid utbildningar till exempelvis civilingenjör, jurist och läkare går det sämre för de sist antagna studenterna inom högskoleprovsurvalet jämfört med betygsurvalet.
– Det finns indikationer på att dagens regelverk är för restriktivt. Regeringen skulle kunna överväga att ge lärosätena större möjligheter att öka andelen studenter som antas via betyg till sina utbildningar, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.
Riksrevisionen konstaterar vidare att regeringen under de senaste 30 åren har ändrat urvalsbestämmelserna ett flertal gånger med varierande motiveringar, men utan att det genomförts fullständiga konsekvensanalyser. Regeringen har dessutom inte regelbundet följt upp om systemet uppnår sina syften, vilket på sikt kan leda till effektivitetsproblem.
Granskningen visar vidare att det finns skillnader i lärosätenas genomförande av högskoleprovet. Universitets- och högskolerådet (UHR) känner till att det finns skillnader, men följer inte upp arbetet på ett systematiskt sätt.
– UHR har inte tagit tillräckligt ansvar för att provet genomförs på ett rättssäkert och likvärdigt sätt, säger Karin Berg, projektledare för granskningen.
Rekommendationer i korthet
Regeringen rekommenderas bland annat att
- se till att ändringar i urvalsbestämmelserna genomförs utifrån fullständiga konsekvensanalyser
- stärka utvärderingen av urvalsgrundernas och platsfördelningens funktion genom att ge lämplig myndighet i uppdrag att regelbundet utvärdera urvalsbestämmelserna.
UHR rekommenderas bland annat att följa upp lärosätenas genomförande av högskoleprovet för att stärka likvärdigheten och rättssäkerheten.
Det svenska urvalssystemet till högre utbildning på grundnivå
När det finns fler behöriga sökande än antal utbildningsplatser ska ett urval göras utifrån gymnasiebetyg (minst en tredjedel av utbildningsplatserna), resultat på högskoleprovet (minst en tredjedel av utbildningsplatserna) och av högskolan beslutade urvalsgrunder (max en tredjedel av utbildningsplatserna).
Läs mer i rapporten direkt på webben.
Presentation av granskningen
Ta del av en kort videopresentation, där Karin Berg, projektledare för granskningen berättar om Riksrevisionens viktigaste iaktagelser och rekommendationer.