Obehöriga och olämpliga lärare i skolan – trots lärarlegitimation
Systemet med lärarlegitimation har inte fått förväntat resultat. Det finns fortsatt en hög andel obehöriga lärare och systemet stoppar inte effektivt olämpliga personer från att undervisa, visar Riksrevisionens granskning.
Systemet med legitimation infördes 2011, bland annat för att höja kvaliteten på lärarkåren, öka rättssäkerheten för eleverna samt öka läraryrkets attraktivitet. Riksrevisionen finner inga indikationer på att dessa ambitioner är nådda.
Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen är ungefär densamma som innan reformen. Dessutom undervisar många av dessa lärare i ämnen eller skolformer som de inte är behöriga i. Totalt handlar det om nästan 30 000 lärare (omräknat till heltidstjänster) som idag inte är behöriga för den undervisning de bedriver, oavsett om de har legitimation eller ej.
– Variationen i behörighet är stor mellan olika skolformer. Exempelvis är mindre än var femte lärare i de anpassade skolformerna behörig för den undervisning de bedriver, säger Keili Saluveer, projektledare för granskningen.
Att systemet inte lett till fler behöriga lärare beror delvis på att lärarbristen har blivit större än förväntat. Regeringen har hanterat detta genom flera undantag från legitimationskravet, som i sin tur lett till att andelen legitimerade lärare är särskilt låg inom vissa verksamheter.
Riksrevisionen konstaterar också att Skolverket inte gör registerkontroll eller annan bedömning av lärarens lämplighet vid ansökan om legitimation. Detta beror i sin tur på att regeringen inte gett myndigheten befogenheter för detta.
– Systemet är inte tillräckligt väl utformat för att förhindra att olämpliga lärare arbetar i skolan. Bristerna finns både i lagstiftningen och i myndigheternas ansvar och befogenheter, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.
Granskningen visar vidare att det finns legitimerade lärare som i relativ närtid blivit dömda för grova brott. Att de jobbar kvar kan bero på att domstolarna inte informerat Skolinspektionen om domen, att arbetsgivarens kontroll av registerutdraget inte genomförts eller att läraren trots domen ansetts vara lämplig.
Samtidigt är kontrollen av icke-legitimerade lärare ännu sämre. Till exempel har domstolarna inget uppdrag att informera Skolinspektionen om dessa lärares brottmålsdomar. Detsamma gäller för disciplinära påföljder, där Skolinspektionen har uppdrag att endast utreda anmälningar som rör legitimerade lärare. Om myndigheten får in en anmälan om en icke-legitimerad lärare öppnar den i regel inget ärende – även om det med stor sannolikhet hade lett till anmälan till Lärarnas ansvarsnämnd om läraren hade haft legitimation.
Rekommendationer i korthet
Riksrevisionen rekommenderar regeringen bland annat att
- regelbundet utvärdera undantag från legitimationskravet
- ge Skolverket möjlighet att kontrollera i belastningsregistret
- utöka registerkontrollen av personal inom skolväsendet
- införa krav på huvudmän att anmäla allvarliga fall med olämpliga och oskickliga lärare till Skolinspektionen
- se över disciplinpåföljderna så att de omfattar även icke-legitimerade lärare och förskollärare.
Systemet med lärarlegitimation
Kravet för att få en lärarlegitimation är att personen har avlagt pedagogisk högskoleexamen. Legitimationen anger utöver examen vilka ämnen, årskurser och skolformer läraren är behörig att undervisa i. Vilka behörigheter läraren har beror på vad hen har studerat och eventuella yrkeserfarenheter. Sedan 2011 har Skolverket utfärdat cirka 360 000 legitimationer för lärare och förskollärare.
Läs mer i rapporten direkt på webben.
Presentation av granskningen
Ta del av en kort videopresentation, där Keili Saluveer, projektledare för granskningen berättar om Riksrevisionens viktigaste iakttagelser och rekommendationer.