Otillräckliga kontroller av statligt stöd vid internationell rörlighet
När någon flyttar utomlands eller börjar arbeta i ett annat EU-land är risken för felaktiga utbetalningar från socialförsäkringen stor. Riksrevisionens granskning visar att Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens kontroller brister i flera avseenden.
Många människor flyttar idag mellan länder, eller jobbar i ett land där de inte bor. Reglerna om vem som då omfattas av den svenska socialförsäkringen är komplexa, och det kan lätt bli fel. Ekonomistyrningsverket bedömer att en halv miljard kronor felaktigt har utbetalats till personer bosatta utomlands under 2021.
Riksrevisionens granskning visar att Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens kontroller inte tillräckligt effektivt motverkar detta. Brister finns i hela kontrollkedjan; från kontroller vid en första prövning till efterkontroller och uppföljning.
Sammantaget medför bristerna att felaktiga utbetalningar uppstår som annars hade kunnat motverkas eller upptäckas, och att vissa personer inte får stöd eller bidrag som de egentligen har rätt till.
Problemen beror bland annat på att myndigheterna i alltför stor utsträckning förlitar sig på att enskilda lämnar korrekta uppgifter och informerar myndigheterna om ändrade förhållanden som kan påverka rätten till ersättning.
– Den enskildes anmälningsskyldighet ersätter inte väl fungerande kontroller. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har såväl mandat som förutsättningar att effektivisera detta, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.
Men regelverken är komplicerade, antalet förhållanden som den enskilde ska anmäla till olika myndigheter är stort och det kan gå år från beslutet att bevilja en förmån tills mottagaren behöver anmäla en ändring. Detta ökar risken för oavsiktliga fel.
– Ett grundproblem är att reglerna är svåra för den enskilde att förstå och för myndigheterna att kontrollera. Tillgången till information är relativt god, men myndigheterna har ändå utmaningar med att nå fram med rätt information vid rätt tidpunkt, säger Niklas Österlund, projektledare för granskningen.
Att delar av myndigheternas information endast finns på svenska, och bara för den som har svenskt bank-id, förvärrar svårigheterna. Personer som ska flytta till, eller arbeta i, Sverige saknar ofta kunskaper i svenska och möjlighet att få svenskt bank-id.
Också när det gäller efterkontroller har myndigheterna en alltför passiv hållning, och genomför få riskbaserade eller riktade kontroller.
Myndigheternas informationsutbyte med Migrationsverket har förbättrats avsevärt de senaste åren. Ett återstående problem är dock att ingen impuls automatiskt skickas till Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten när ett uppehållstillstånd återkallats eller upphävts. Det innebär att fortsatta utbetalningar kan ske till personer som inte omfattas av socialförsäkringsskyddet.
Rekommendationer i korthet
Regeringen rekommenderas att se över hur enskildas anmälningsskyldighet kan förenklas och förtydligas.
Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten rekommenderas att fortsätta utvecklingen av maskinella kontroller av den enskildes rätt att vistas i landet.
Försäkringskassan rekommenderas även att se över utformningen av ansökningsformulären till de bosättningsbaserade förmånerna.
Migrationsverket rekommenderas att säkerställa att uppgift om återkallade och upphävda uppehållstillstånd förmedlas till Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten på ett sätt som möjliggör maskinella kontroller.
Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket rekommenderas att samverka för att ta fram rutiner för systematiskt informationsutbyte av uppgifter från folkbokföringsärenden av betydelse för individers socialförsäkringsskydd.
Läs mer i rapporten direkt på webben.
Presentation av granskningen
Ta del av en kort videopresentation, där Niklas Österlund, projektledare för granskningen berättar om Riksrevisionens viktigaste iakttagelser och rekommendationer.