Kortsiktig styrning av arbetet för levande minoritetsspråk
Statens insatser för att hålla de nationella minoritetsspråken levande präglas av kortsiktighet, vilket leder till en ineffektiv resursanvändning. En mer långsiktig styrning skulle förbättra möjligheterna att med nuvarande resurser nå de minoritetspolitiska målen.

Finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska är en del av den svenska kulturen och kulturarvet, och har erkänts som nationella minoritetsspråk.
Riksrevisionen har granskat ett antal statliga myndigheters arbete för att hålla språken levande. Den övergripande slutsatsen är att statens insatser inte är tillräckliga.
– Arbetet präglas av kortsiktighet. Istället för att lägga stora resurser på tillfälliga uppdrag bör regeringen fördela resurserna över tid och ge uppdragen i myndigheternas instruktioner. På så vis kan arbetet bli en del av den löpande verksamheten, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.
Kortsiktigheten har inneburit att en tredjedel av pengarna som tillförts i den senaste stora satsningen på minoritetspolitiken inte har förbrukats, trots att behoven är stora. Det beror bland annat på att myndigheterna har svårt att snabbt skala upp verksamheten vid tillfälliga uppdrag, eftersom det finns få personer med relevant kompetens.
Den kortsiktiga styrningen har lett till att Institutet för språk och folkminnen i praktiken tvingats avveckla sitt språkcentrum för minoritetsspråk, för att därefter direkt starta upp det igen. Även Sametinget har behövt lägga tid och resurser på att utöka sin verksamhet, för att sedan skala ned den igen. Sammantaget leder detta till ineffektiv resursanvändning.
Bristen på långsiktighet påverkar även tillgången till läromedel i minoritetsspråk, eftersom få läromedelsförlag är intresserade av korta uppdrag med liten produktion.
– Idag är undervisningen i minoritetsspråk i hög grad beroende av att lärare själva producerar läromedel. Det är tidskrävande och innebär en risk för lägre kvalitet i undervisningen, säger Matilda Loborg, projektledare för granskningen.
Granskningen visar dessutom bland annat följande:
- Skolverket saknar information om utbud och efterfrågan på lärare i minoritetsspråken, vilket försvårar samordning av undervisning.
- Informationen om möjligheten att bli lärare i nationella minoritetsspråk riktas inte särskilt till den som söker information om lärarutbildning.
- Webbplatsen Minoritet.se är central för information om minoritetsspråken, de nationella minoriteterna och deras rättigheter. Webbplatsen är dock svår att navigera och saknar innehåll som efterfrågas av målgrupperna, till exempel information om utbildningar i minoritetsspråken.
Rekommendationer i korthet
Riksrevisionen rekommenderar regeringen bland annat att
- ge Skolverket, Länsstyrelsen i Stockholm, Sametinget och Institutet för språk och folkminnen långsiktiga uppdrag i deras instruktioner snarare än kortsiktiga uppdrag
- flytta ansvaret för webbplatsen Minoritet.se till Länsstyrelsen i Stockholm, eller annan myndighet som regeringen bedömer lämplig, och ge myndigheten i uppdrag att utveckla webbplatsens innehåll och användarvänlighet.
Läs mer i rapporten direkt på webben.
Presentation av granskningen
Ta del av en kort videopresentation, där Matilda Loborg, projektledare för granskningen berättar om Riksrevisionens viktigaste iakttagelser och rekommendationer.