Otillräckliga verktyg mot systematiskt svartarbete
Skatteverket har otillräckliga verktyg och befogenheter för att motverka komplicerat och systematiskt svartarbete, visar Riksrevisionens granskning. Bristerna riskerar bland annat att leda till kontrollfria zoner som oseriösa aktörer kan utnyttja.

Riksrevisionen har granskat Skatteverkets åtgärder mot svartarbete. Den övergripande slutsatsen är att det finns flera brister i hur myndigheten prioriterar åtgärder, hur effektiva åtgärderna är och hur de följs upp.
Detta blir tydligt bland annat när det gäller arbetet mot komplexa och systematiska former av svartarbete. Förutom träffsäkra kontroller för att hitta svartarbete behöver Skatteverket kunna bevisa i vilken utsträckning det skett, vilka som arbetat svart samt kunna vidta åtgärder som minskar risken att felen återkommer och att andra gör samma fel.
– På det här området är vår bedömning att Skatteverkets verktyg och befogenheter är otillräckliga. Här behöver myndigheten få bättre förutsättningar, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.
Till saken hör att flera av de reformer som genomförts för att stärka Skatteverkets möjligheter att motverka svartarbete hittills inte har fått önskad effekt. Till exempel leder kontroller av företagens personalliggare sällan till fördjupade utredningar. Införandet av månatliga individuppgifter i arbetsgivardeklarationen har heller inte haft avsedd effekt.
På en övergripande nivå har Skatteverket en bra modell för att identifiera och värdera risker för svartarbete. Trots det utgår myndigheten i högre grad från andra faktorer – som tidigare års resursfördelning – i utformningen av kontrollarbetet. Riksrevisionen bedömer att det minskar förutsättningarna för en effektiv verksamhet.
När nya risker uppmärksammas kan det dessutom ta lång tid innan de påverkar valet av åtgärder. Detta är tydligt när det gäller kontroller av utländska företag med etablerad verksamhet i Sverige; trots att Skatteverket identifierat stor risk för svartarbete i den sektorn har det gjorts få kontroller av dessa företag.
– För att motverka svartarbete mer effektivt behöver Skatteverket förbättra inhämtningen av information för riskanalys och stärka kopplingen mellan riskanalyser och val av åtgärder, säger Bengt Lewin, projektledare för granskningen.
Granskningen visar vidare att Skatteverkets system för uppföljning inte gör det möjligt att mäta i vilken utsträckning kontrollerna hittar och åtgärdar svartarbete. Dessutom är resultatet av förebyggande åtgärder, som att förhindra oseriösa aktörer att få F-skatt och arbetsgivarregistrering, svåra att följa upp.
Skatteverket vet därför idag inte om kontrollerna av svartarbete är effektiva, eller om en annan sammansättning av åtgärder skulle kunna ge ett bättre resultat.
Rekommendationer
Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till Skatteverket:
- Bredda informationsunderlaget för riskanalys genom exempelvis fler slumpkontroller och myndighetssamverkan.
- Säkerställ att riskanalyserna får genomslag i planering och prioritering av åtgärderna mot svartarbete.
- Hemställ till regeringen om regeländringar som kan stärka utredningar av komplicerat och systematiskt svartarbete.
- Utveckla bättre metoder och systemstöd för att löpande följa upp resultatet av åtgärder mot svartarbete.
Läs mer i rapporten direkt på webben.
Presentation av granskningen
Ta del av en kort videopresentation, där Bengt Lewin, projektledare för granskningen berättar om Riksrevisionens viktigaste iakttagelser och rekommendationer.