Dålig träffsäkerhet för höjda statsbidrag under pandemin

Covid-19-pandemin befarades leda till en djup lågkonjunktur. Under 2020–2022 höjdes därför de generella statsbidragen till kommuner och regioner med 36 miljarder kronor, för att stabilisera ekonomin. Syftet var att motverka neddragningar i de kommunala verksamheterna och skattehöjningar som kunde förvärra lågkonjunkturen.

Riksrevisionen har granskat om regeringen utformade höjningarna på ett effektivt sätt. Granskningen visar att höjningarna under samtliga pandemiår markant översteg det skattebortfall som de var tänkta att kompensera för. Pengarna förefaller i hög grad ha använts till att förbättra kommunernas och regionernas finansiella resultat.

De beslutsunderlag som Riksrevisionen har tagit del av indikerar att regeringen var medveten om att höjningarnas storlek innebar att kommuner och regioner överkompenserades.

– Omotiverat höga konjunkturstöd kan leda till att kommuner och regioner ökar sina kostnader på sikt, exempelvis genom uteblivna effektiviseringar, och att skattesatserna behöver höjas längre fram i tiden, säger Dan Sölverud, projektledare för granskningen.

Problemen beror delvis på att regeringen inte i tillräcklig grad förefaller ha tagit hänsyn till hur höjningarna samverkat med andra åtgärder, till exempel på arbetsmarknadsområdet, eller de kraftiga höjningarna av riktade statsbidrag under pandemiåren. Inte heller beaktade regeringen de stora skillnaderna i hur pandemin drabbade kommuner respektive regioner.

För att stöden ska fungera behöver mottagarna kunna omsätta dem i verksamhet. För kommunernas del försvårades det av att efterfrågan på välfärdstjänster minskade under vissa skeden av pandemin. För regionernas del försvårades det av att sektorn ställde om till att bedriva pandemirelaterade insatser, vilka i hög grad finansierades genom riktade bidrag.

Sammantaget bidrog detta sannolikt till att konjunkturstöden inte omsattes i verksamhet i nämnvärd omfattning, och därför hade liten stabiliserande effekt.

Riksrevisionen konstaterar vidare att regeringens underlag och rapportering till riksdagen inte var tillräckligt transparent. Det framgår inte vilka effekter höjningarna av de generella statsbidragen förväntades ha eller varför de – i strid med regeringens egna underlag – var så stora.

Därtill visar granskningen att regeringens kommunikation kring höjningarna var otydlig.

– Regeringen bör i samband med en liknande kris pröva andra alternativ om hur staten kan stödja kommuner och regioner. Det behöver dessutom ske på ett sätt som stödjer en effektiv resursanvändning på regional och lokal nivå utan att budgetdisciplinen undermineras, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.

Presentation av granskningen

Ta del av en kort videopresentation, där Dan Sölverud, projektledare för granskningen berättar om Riksrevisionens viktigaste iakttagelser och rekommendationer.