Riksrevisionen logotype, länk till startsidan.

Kronofogdens indrivning av skulder

Den som behöver Kronofogdens hjälp att få betalt för en vara eller tjänst tvingas vänta allt längre. Riksrevisionen genomför nu en granskning av Kronofogdens arbete med att driva in skulder.

Detaljbild på hand som trycker porttelefon utanför entrén till ett lägenhetshus.

– Kronofogdens verksamhet är samhällsviktig och behöver fungera effektivt, säger riksrevisionsdirektör Claudia Gardberg Morner.

Om granskningen

Bakgrund

Det har stor betydelse för samhället att den som har rätt att få betalt för en vara eller tjänst kan vara trygg med att så sker. För de offentliga finanserna och för förtroendet för skattesystemet är det också viktigt att alla som är skyldiga att betala skatt och avgifter till det offentliga också gör det.

Kronofogden har därför flera uppgifter som syftar till att obetalda skulder ska betalas, och har försetts med långtgående befogenheter att driva in skulder åt stat, kommuner, regioner, företag och privatpersoner.

Indrivningsverksamheten berör många personer och omsätter stora belopp. Ungefär en halv miljon skuldsatta privatpersoner och företag är registrerade hos Kronofogden som under 2024 drev in skulder på 16,8 miljarder kronor.

Granskningen genomförs mot bakgrund av att Kronofogden har haft problem med bland annat långa handläggningstider. Antalet avslutade utredningar av skuldsattas tillgångar har minskat under de senaste tre åren, trots att ärendena blir allt fler.

Syfte

Granskningen ska svara på om Kronofogdens verksamhet för att driva in skulder är effektiv.

Publicering

Resultatet från granskningen kommer att sammanställas i en rapport med planerad publicering i april 2026. Observera att publiceringsdatum är preliminärt. För aktuell information om Riksrevisionens pågående granskningar, se vår publiceringskalender som uppdateras löpande.