Risk för överskattade effekter av åtgärder i statens klimatarbete
Underlagen till regeringens klimatpolitik har flera brister. De riskerar bland annat leda till att effekterna av olika utsläppsminskande åtgärder överskattas, och att riksdagen inte får en korrekt bild av behovet av att minska utsläppen.
Riksrevisionen har granskat om regeringen och myndigheterna har bedrivit ett effektivt arbete med underlag och utvärderingar inom det klimatpolitiska ramverket. Den övergripande bedömningen är att arbetet har flera brister.
Bristerna gäller framför allt Naturvårdsverkets samlade underlag till regeringen. Sammantaget innebär bristerna en risk för att de klimatpolitiska åtgärdernas effekter överskattas, och att den framtida utvecklingen av utsläpp och upptag av växthusgaser framstår som säkrare än vad den egentligen är.
Till Naturvårdsverkets centrala antaganden hör att en rad förutsättningar för industrins klimatomställning kommer att finnas på plats i tid, bland annat att industrin kommer ha tillgång till så mycket fossilfri el som den behöver.
– Naturvårdsverket gör en annan bedömning än till exempel Energimyndigheten av industrins möjligheter att ställa om utan ytterligare klimatpolitiska åtgärder, vilket illustrerar de stora osäkerheterna, säger Ulrika Gunnarsson Östling, projektledare för granskningen.
I sina underlag till regeringen har Naturvårdsverket dock inte tydligt redovisat vilka osäkerheter som ryms i dessa antaganden. Naturvårdsverket presenterar dessutom mycket få alternativa utvecklingar. Sammantaget ger det en bild av den framtida utvecklingen som säkrare än vad som är fallet. Osäkerheterna förs vidare till regeringens klimatredovisningar och klimathandlingsplaner. Det finns därmed risk för att regeringen underskattar behovet av ytterligare utsläppsminskningar för att nå klimatmålet om netto noll utsläpp 2045.
– Om inte riksdag och regering får en rättvisande bild av utsläppsutvecklingen är förutsättningarna för nödvändiga beslut om förändrade eller nya insatser dåliga. Då minskar möjligheterna att uppfylla målen och våra internationella åtaganden på ett effektivt sätt, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.
Granskningen visar också att ingen aktör granskar regeringens och myndigheternas effektbedömningar, beräkningsunderlag och modeller för klimatredovisningar och klimathandlingsplaner. Klimatpolitiska rådet har i uppgift att utvärdera de underlag och modeller som regeringen bygger sin politik på, men har inte prioriterat detta.
Rekommendationer i korthet
- Regeringen rekommenderas bland annat att utveckla beskrivningarna av väsentliga antaganden och osäkerheter i klimatredovisningen.
- Naturvårdsverket rekommenderas bland annat att tydligt och samlat beskriva väsentliga antaganden och osäkerheter samt redovisa fler möjliga utfall för utsläppen från sektorer vars omställning har stor betydelse för att nå klimatmålen.
- Klimatpolitiska rådet rekommenderas att utföra alla delar i instruktionens uppgift att utvärdera om regeringens politik är förenlig med klimatmålen, genom att även utvärdera de underlag och modeller som regeringen bygger sin politik på, samt att analysera hur klimatmålen kan nås på ett kostnadseffektivt sätt.
Om det klimatpolitiska ramverket
Sverige har åtagit sig att leva upp till Parisavtalet, vars mål är att hålla den globala uppvärmningen under 2 °C. Ett verktyg för detta är det klimatpolitiska ramverket som riksdagen ställde sig bakom 2017. Ramverket består av följande:
- Klimatmålen, som består av ett långsiktigt utsläppsmål till 2045 om nettonollutsläpp, etappmål till 2030 och 2040 för utsläpp utanför EU:s utsläppshandelssystem och etappmål för transportsektorn till 2030.
- Klimatlagen, som anger att regeringen varje år ska lämna en klimatredovisning till riksdagen, samt en klimatpolitisk handlingsplan vart fjärde år.
- Klimatpolitiska rådet, som ska granska handlingsplanen, samt utvärdera hur regeringens samlade politik är förenlig med klimatmålen.
Läs mer i rapporten direkt på webben.
Presentation av granskningen
Ta del av en kort videopresentation, där Ulrika Gunnarsson Östling, projektledare för granskningen berättar om Riksrevisionens viktigaste iakttagelser och rekommendationer.