Otydlig styrning och sämre resultat efter polisreformen
Tio år efter den genomgripande omorganiseringen av polisens verksamhet är brottsuppklarning och kostnadseffektivitet på en lägre nivå än 2015, även om en viss förbättring kan ses det senaste året. Bristerna beror bland annat på otydlig styrning som inte har fokuserat tillräckligt på resultat, visar Riksrevisionens granskning.
2015 slogs de 21 länspolismyndigheterna, Statens kriminaltekniska laboratorium och Rikspolisstyrelsen ihop till en myndighet. Reformen skulle ge högre kvalitet, ökad kostnadseffektivitet, ökad flexibilitet och väsentligt förbättrade resultat i polisens verksamhet.
Riksrevisionens granskning visar att arbetet inte har varit tillräckligt effektivt, och att intentionerna inte har nåtts. Slutsatsen baseras bland annat på att Polismyndigheten totalt sett inte har förbättrat vare sig utredningsresultat eller kostnadseffektivitet sedan reformen. Den totala personuppklaringen har minskat sedan reformen och kostnaderna per anmält och personuppklarat brott har ökat markant sedan reformen. Inte heller den lokala nivån har stärkts i den utsträckning som det var meningen.
– Polisens anslag har nästan fördubblats sedan 2015, och personalstyrkan är betydligt större. Rimligen skulle utredningsresultaten förbättras med fler anställda per brott, men utvecklingen har gått åt fel håll. Det var inte vad riksdagen förväntade sig, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.
Bristerna beror delvis på att komplexiteten i brottsligheten kräver nya arbetssätt och kompetenser, men också på att den interna styrningen inte har fungerat effektivt. Den har varit för okoordinerad, svag, otydlig och med för lite fokus på vilka effekter som ska nås. Problemen har både gjort det svårt att säkerställa resurser till den lokala nivån och att förbättra verksamhetsresultaten.
– Myndigheten har en bristande förmåga att fånga medarbetarnas synpunkter och verksamhetens behov. Dessutom har verksamheten inte följts upp så att styrningen kan justeras, säger Helena Fröberg, projektledare för granskningen.
Riksrevisionen konstaterar att Polismyndigheten har jobbat med det som regeringen har prioriterat, men att det inte alltid fått önskat resultat. Regeringens efterfrågan på kvantitativ uppföljning har lett till fokus på antal snarare än på kvalitet och effekt. Det riskerar att styra verksamheten bort från långsiktiga förbättringar.
Riksrevisionen bedömer att det arbete som nu pågår inom Polismyndigheten för att förändra den interna styrningen är positivt. Framför allt borde den nya styrmodellens fokus på helhetsperspektiv, strategisk planering och lärande ge bättre förutsättningar för att effektivisera verksamheten och i större utsträckning nå intentionerna med reformen.
Rekommendationer i korthet
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att vara uppmärksam på effekterna av hur Polismyndigheten omsätter regeringens prioriteringar och styrning. I sin styrning bör regeringen också undvika för många antalsmål och fokusera på effekter.
Polismyndigheten rekommenderas bland annat att
- fortsätta att utveckla den interna uppföljningen och hur den används för att effektivisera verksamheten, för att ge förståelse för verksamhetsresultaten och effekter av olika prioriteringar samt systematiskt fånga och sprida erfarenheter
- fortsätta arbeta med förankring av styrning, mål och uppdrag hos medarbetarna för att säkerställa en god implementering, för att skapa förståelse för prioriteringar och samtidigt att ge utrymme för synpunkter och möjlighet att påverka hur effektmålen ska nås
- stärka utredarrollen
- ha helhetsperspektiv i planeringen av personalbehov så att verksamhetens samlade behov tillgodoses.
Läs mer i rapporten direkt på webben.
Presentation av granskningen
Ta del av en kort videopresentation, där Helena Fröberg, projektledare för granskningen berättar om Riksrevisionens viktigaste iakttagelser och rekommendationer.