Arbetet mot människohandel för sexuella ändamål

– Människohandel är ofta en del av den organiserade brottsligheten, som nästlat sig in på en rad områden i vårt samhälle. Att myndigheterna skaffar sig den kompetens och verktyg som behövs för att stoppa detta är av största vikt, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.

Om granskningen

Bakgrund

Människohandel för sexuella ändamål leder till stort mänskligt lidande och stora kostnader för samhället. Kriminella tjänar miljonbelopp på denna verksamhet, pengar som obeskattade förs ut ur landet eller finansierar annan grov kriminalitet i Sverige. Verksamheter som används för människohandel för sexuella ändamål, till exempel massagesalonger, används också för ekonomisk brottslighet, utpressning, penningtvätt, olaga spelverksamheter och drog- och narkotikaförsäljning. Ofta ligger organiserade internationella kriminella nätverk bakom verksamheten.

Arbetet mot organiserad brottslighet är högt prioriterat av riksdag och regering och regeringen har under senare tid gett flera myndigheter uppdrag att stärka bekämpningen av människohandel och öka stödet till dess offer.

Det är dock ytterst få som åtalas och ännu färre som döms för människohandel. Under 2022, 2023 och 2024 anmäldes omkring 600 fall av människohandel i Sverige, varav inget ledde till en fällande dom. I år har hittills tre personer dömts för människohandel.

Sverige har återkommande fått internationell kritik för dåliga resultat i arbetet mot människohandel. Kritiken har handlat det låga antalet åtal, domstolars bristande kompetens, att möjligheten att erbjuda tillfälliga uppehållstillstånd till brottsoffer för att de ska kunna medverka i brottsutredningar inte används i större utsträckning samt att brottsoffers rättigheter inte säkerställs.

Syfte

Granskningen ska svara på om Migrationsverket, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten arbetar effektivt mot människohandel för sexuella ändamål.