Granskningar i en föränderlig tid – försvar, säkerhet och finanser
Nu är Riksrevisionens nya granskningsplan klar. Försvarsmaktens upprustning, en osäker omvärld och växande statsskuld är några av de faktorer som påverkar inriktningen det kommande året.
Riksrevisionen är en del av riksdagens kontrollmakt och granskar oberoende vad statens pengar går till, att de redovisas korrekt och om de används effektivt.
I takt med att omvärlden snabbt förändras ställs nya krav på statens verksamheter. Riksrevisionens granskningar för 2025–2026 fokuserar därför bland annat på hur Sverige hanterar frågor om försvar, säkerhet, ekonomi och välfärd. Syftet är att bidra till ökad effektivitet, transparens och trygghet i en tid präglad av osäkerhet och nya samhällsutmaningar.
– Skattebetalarnas pengar ska användas effektivt och redovisas korrekt. I det sammanhanget arbetar vi för att våra granskningar ska bidra till förtroendet för staten och samhället i stort, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.
Det kommande året fokuserar Riksrevisionens granskning på följande:
- Försvarsmaktens styrning av resurser och logistik.
- Arbete mot infiltration av vissa myndigheter, samt arbetet mot korruption och oegentligheter i upphandling.
- Arbetet mot förekomsten av illegala skjutvapen.
- Statens insatser mot arbetslivskriminalitet och människohandel för sexuella ändamål.
- Hanteringen av säkerhetsärenden inom migrationsprocessen.
- Tillsynen vid byggnadsarbeten som rör asbest.
- Kommunernas efterlevnad av LSS.
- Statens arbete mot problem med spel om pengar.
- Felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen som beror på ändrade förhållanden, och hanteringen av EU-förmåner.
- Beslut om sjukpenninggrundande inkomst.
- Etnisk diskriminering vid myndighetsbeslut som rör enskilda.
- Myndigheters handläggning av ärenden där individen inte kan svenska.
- Insatser för arbetssökande inom Kriminalvården.
- Kronofogdens arbete med att driva in skulder.
- Skatteverkets hantering av felaktiga avdrag.
- Kontrollen av arbetstillstånd.
- Statens hantering av företag som inte kan betala sina skulder.
- Nedsatt energiskatt på el för industriell verksamhet i Sverige.
- Myndigheternas it-förvaltning.
- Statens trafikavtal för kollektivtrafik mellan regioner.
- Handläggningen av överklaganden inom plan- och byggprocessen.
- Systemet för studielån och -bidrag, och högskolans distansutbildning.
- Statsbidrag till svenska skolor i utlandet.
- Lärarlönesatsningarna Karriärstegsreformen och lärarlönelyftet.
- System för alternativ tvistlösning för konsumenter.
- Regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket.
- Myndigheter med hög risk för fel i redovisning av transfereringar.
- Myndigheter med hög risk för överskridande av de ekonomiska ramarna.
- Myndigheter med hög risk för fel i redovisning av avgiftsbelagd verksamhet.
- Myndigheter med hög risk för fel i redovisning av tillgångar, skulder och lån.
Utöver detta undersöker Riksrevisionen möjligheterna att på sikt även granska bland annat följande:
- Arbetet med att säkerställa att totalförsvaret har säker materialförsörjning, funktionella ledningscentraler, förråd och annan infrastruktur.
- Kommunikation vid kriser.
- Livsmedelsproduktion i ett förändrat klimat.
- Lärarlyftet, högskolornas lokalkostnader och högskolornas jämställdhetsarbete vid rekrytering av professorer.
- Statens kunskapsstyrning inom vård och omsorg.
- Statens insatser mot oseriösa privata utförare av kommunernas sociala tjänster.
- Statligt riskkapital som ekonomiskt styrmedel.
- Omställningsstudiestödet och ESF‑rådets handläggning.
- Arbetsförmedlingens arbetsgivararbete eller upphandling av arbetsmarknadsutbildningar.
Läs mer i planen direkt på webben.