Villkoren för studiemedel

– Kraven kan ha positiva effekter på genomströmning och begränsa studenters skuldsättning. Samtidigt riskerar felkalibrerade krav att slå undan finansieringen för dem som både har förmåga och vilja att studera klart, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.

Om granskningen

Bakgrund

Studiestödssystemet har flera målsättningar. Bland annat ska det verka rekryterande för kvinnor och män oavsett bakgrund och bidra till att studier genomförs så snabbt och effektivt som möjligt. Det ska även ha en god effekt på samhällsekonomin över tid där den del av studiestödet som utgörs av lån ska återbetalas fullt ut.

För att få studiemedel behöver den sökande uppfylla flera krav, bland annat tillräckliga studieresultat. Exempelvis måste högskole- och komvuxstudenter klara minst 75 procent av sina studier. Begränsningen av antal veckor med studiemedel är ett annat centralt villkor: högskolestudenter kan som längst få studiemedel för 12 terminers heltidsstudier, vilket idag motsvarar längden på läkarprogrammet.

Otillräckliga studieresultat är den vanligaste orsaken till avslag. En majoritet av studenterna som inte uppfyller resultatkravet återkvalificerar sig till studiemedel, men att bli av med sin finansiering under en period riskerar dock att leda till att studierna drar ut på tiden.

Under 2024 betalade Centrala studiestödsnämnden (CSN) ut 44 miljarder kronor i studiemedel till totalt 530 000 personer.

Syfte

Granskningen ska svara på om kravet på tillräckliga studieresultat, veckobegränsningen och CSN:s arbete kring dessa effektivt bidrar till att målen med studiestödssystemet uppnås.