Eftersatt underhåll av statens kulturhistoriska fastigheter

Statens fastighetsverk förvaltar framför allt fastigheter som är av kulturhistoriskt värde och för vilka staten har ett särskilt ansvar. Riksrevisionen har granskat om förvaltningen av fastigheter som hyrs ut som lokaler är effektiv.

Den övergripande slutsatsen är att förvaltningen i huvudsak bedrivs effektivt men att det finns vissa brister i såväl förvaltningen som i regeringens styrning. Till exempel har många kulturhistoriskt värdefulla fastigheter ett eftersatt underhållsbehov. De här fastigheterna kan inte bära sina egna kostnader genom hyresintäkter utan finansieras genom ett anslag från statens budget. Anslaget har framför allt gått till akuta åtgärder medan långsiktigt underhåll inte genomförts i tillräcklig utsträckning.

– Problemen har utretts i omgångar och varit kända i minst 20 år. Vi konstaterar att problemen kvarstår och att det behövs mer långsiktiga lösningar, säger Johanna Köhlmark, projektledaren för granskningen.

För de fastigheter som har hyresintäkter som täcker kostnaderna för förvaltning ser förutsättningarna för underhåll bättre ut, men vissa år har inte mer än hälften av planerade och budgeterade åtgärder genomförts.

Många lokalhyresgäster uppger också att de inte får tillräcklig information om underhållsplanering, att planerade åtgärder inte blir av eller att Statens fastighetsverk inte tar tillräcklig hänsyn till den verksamhet som bedrivs. För hyresgästerna kan det till exempel innebära förlorade intäkter eller att deras verksamhet behöver anpassas. Granskningen visar samtidigt att lokalhyresgästerna oftast är nöjda med lokalernas skick samt Statens fastighetsverks tillgänglighet och service.

Det har i olika sammanhang förts fram att Statens fastighetsverk tar ut överhyror. Riksrevisionens granskning visar dock att så inte är fallet. Snarare så ligger hyresnivåerna för de fastigheter som hyrs ut på marknadsmässiga villkor överlag något under marknadsmässiga hyresnivåer. Fastighetsbeståndet är dock unikt vilket gör jämförelser svåra.

I myndighetens uppdrag ingår att avyttra fastigheter som inte behöver ägas av staten. Granskningen visar att försäljningen av fastigheter går långsamt, och att de åtgärder som vidtagits ännu inte har gett önskat resultat.

Riksrevisionen konstaterar också att det avkastningskrav som regeringen har på Statens fastighetsverk varken utformades eller har följts upp utifrån de förutsättningar som gäller idag. Uthyrningen av marknadshyresfastigheter genererar stora överskott, och Statens fastighetsverk har byggt upp ett myndighetskapital på närmare 8 miljarder kronor.

– Den nuvarande beräkningsmodellen för avkastningskravet togs fram för tio år sedan. Vi bedömer att det är dags att den ses över, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.

Presentation av granskningen

Ta del av en kort videopresentation, där Johanna Köhlmark, projektledare för granskningen berättar om Riksrevisionens viktigaste iakttagelser och rekommendationer.