Riksrevisionen logotype, länk till startsidan.

Brister i styrning och uppföljning av förvarsverksamheten

Migrationsverket och Polismyndigheten får besluta att en person ska tas i förvar. Riksrevisionens granskning visar att detta arbete brister, bland annat när det gäller prioritering av vem som ska tas i förvar. Även arbetet med att driva förvaren på ett rättssäkert och kostnadseffektivt sätt har brister.

Närbild på staket med taggtråd ovanför, i bakgrunden syns en liten del av ett hus i oskärpa.

En person som inte har rätt att vistas i Sverige kan frihetsberövas och tas i förvar. Det är en ingripande åtgärd som Polismyndigheten och Migrationsverket kan använda när andra alternativ är otillräckliga. Kostnaden 2024 var cirka en miljard kronor.

Riksrevisionens granskning visar att varken Polismyndigheten eller Migrationsverket har skapat tillräckliga förutsättningar för effektiva och rättssäkra förvarsbeslut. Trots att antalet förvarsplatser är begränsat arbetar inte myndigheterna strategiskt med att prioritera i vilka ärenden som förvar ska användas. Detta leder till att personer ibland måste släppas ur förvar för att göra plats för mer angelägna ärenden.

Myndigheterna följer heller inte upp sina förvarsbeslut, och vad de leder till, på ett systematiskt sätt. Det gör det ännu svårare att prioritera hur de begränsade och dyra förvarsplatserna bör utnyttjas på bästa sätt. Därmed finns risk för omotiverat höga kostnader för staten och onödigt personligt lidande.

– Varken Polismyndigheten eller Migrationsverket arbetar på ett sätt som säkerställer att förvar används på ett effektivt sätt för att uppnå sitt syfte, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.

Dessutom brister samverkan mellan myndigheterna. Bland annat bistår inte Polismyndigheten på ett effektivt sätt Migrationsverket med handräckning när Migrationsverket behöver transportera en person till förvaret. Det kan leda till att personen avviker och blir en del av skuggsamhället.

Myndigheterna har dessutom haft en informell överenskommelse om att Polismyndigheten har företräde till förvarsplatserna, oavsett om Migrationsverket har ärenden som kan vara mer motiverade. Det är inte effektivt.

Riksrevisionen bedömer vidare att Migrationsverket inte säkerställer att verksamheten på förvaren bedrivs på ett rättssäkert och kostnadseffektivt sätt. Verksamheten saknar tydliga mål och Migrationsverket har inte gjort några systematiska uppföljningar av vare sig kvalitet eller kostnader.

Till exempel har kostnaderna ökat stadigt under senare år. Sedan 2017 har kostnaden per boendedygn ökat med 50 procent, utan att Migrationsverket har analyserat vad det beror på. Inte heller kan Migrationsverket redogöra för vilket av förvaren som arbetat mer eller mindre effektivt.

Dessutom skiljer de olika förvarslokalernas utförande och standard sig påtagligt åt. Säkerhetslösningar och boendemiljö ser därför mycket olika ut trots att kraven på verksamheten och de förvarstagnas rättigheter är desamma.

Vidare har Migrationsverket haft svårt att rekrytera och behålla medarbetare med rätt kompetens. Personalen på förvaren kompetensutvecklas heller inte i den takt som verksamheten kräver, vilket sammantaget har lett till ett eftersatt utbildningsbehov.

– Det ökar risken för incidenter och brister i bemötande av de förvarstagna, som ofta lever under stark psykisk påfrestning, säger Maria Westerlind, projektledare för granskningen.

Rekommendationer i korthet

Regeringen rekommenderas bland annat att ge Polismyndigheten och Migrationsverket i uppdrag att ta fram en prioriteringsordning för hur förvarsplatser ska användas.

Migrationsverket rekommenderas bland annat att utveckla uppföljningen av förvarsbesluten samt styrningen av den operativa verksamheten. Myndigheten bör även stärka personalens kompetens när det gäller regelverk och rutiner för tvångs- och kontrollåtgärder, säkerhetsarbete och bemötande.

Polismyndigheten bör bland annat utveckla sin förmåga att prioritera mellan ärenden som är aktuella för förvar, samt uppföljningen av förvarsbeslut.

Maria
Westerlind presenterar granskningen.
Maria
Westerlind presenterar granskningen.

Presentation av granskningen

Ta del av en kort videopresentation, där Maria Westerlind, projektledare för granskningen berättar om Riksrevisionens viktigaste iakttagelser och rekommendationer.