Högskolans distansutbildning
Allt fler högskolestudenter läser på distans. Det innebär större flexibilitet för studenterna, men studieresultaten är lägre på distans – särskilt vid fristående kurser. Riksrevisionen granskar effektiviteten i högskolans distansutbildningar.
– Vi kommer bland annat att undersöka om ersättningssystemet till lärosätena styr utvecklingen mot distansutbildningar i allt för hög grad, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.
Om granskningen
Bakgrund
De senaste tio åren har andelen studenter vid universitet och högskolor som studerar helt eller delvis på distans ökat från 27 till 44 procent. Högst andel läsåret 2023/24 hade Mittuniversitetet, där drygt 81 procent läste helt på distans.
Distansutbildningar har lett till ökad flexibilitet, och kan bidra till målen om breddad rekrytering och livslångt lärande. Samtidigt tar distansstudenter färre högskolepoäng än campusstudenter, särskilt de som läser fristående kurser. Både regering och riksdag har uttryckt att campusutbildning bör vara huvudlinjen för högre utbildning.
Vidare saknas det kunskap om huruvida kursutbudet för distansutbildningarna svarar mot arbetsmarknadens behov och studenters efterfrågan. En annan viktig fråga att belysa i granskningen är om statens ersättning till lärosätena bidrar till att distansutbildningarna ökat så kraftigt.
Syfte
Granskningen ska svara på om högskolans distansutbildningar fungerar effektivt utifrån måluppfyllelse och ersättning.
Publicering
Resultatet från granskningen kommer att sammanställas i en rapport med planerad publicering i oktober 2026. Observera att publiceringsdatum är preliminärt. För aktuell information om Riksrevisionens pågående granskningar, se vår publiceringskalender som uppdateras löpande.