Onödigt omständliga processer för svenskt humanitärt bistånd
Sidas fördelning av det humanitära biståndet baseras på var behoven är som störst, men tar onödigt mycket tid och resurser. Dessutom är Sidas beslutsfattande inte alltid helt tydligt, och uppföljningen är inte tillräckligt systematisk, visar Riksrevisionens granskning.
Riksrevisionen har granskat effektiviteten i Sidas arbete med det humanitära biståndet, som går till akuta kriser och katastrofer. Granskningen berör inte insatsernas effekter i drabbade områden.
Sverige är en av världens största humanitära givare och det svenska humanitära biståndet uppgick 2024 till totalt 9,6 miljarder kronor. Granskningen visar att Sida fokuserar på att biståndet ska gå till de kriser där behoven är som störst, vilket är en central princip inom det humanitära biståndet.
Samtidigt bedömer Riksrevisionen att Sidas tidigare process för att välja strategiska humanitära samarbetspartner, och fördela biståndet mellan dem, krävt onödigt mycket tid och resurser för såväl Sida som berörda organisationer. I många fall går finansieringen till samma kriser och samarbetspartner år efter år. Trots det har Sida flera processer varje år för att fördela biståndet, och beviljar oftast bara finansiering för ett år i taget.
– Vi bedömer att det är möjligt att förenkla processerna och ändå kunna fatta välgrundade beslut. Här finns utrymme för effektivisering, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.
Granskningen visar även att Sidas beslutsfattande inte alltid lever upp till de förvaltningsrättsliga principerna i fråga om tydlighet och transparens. Det är i vissa fall otydligt vem som fattat beslut, eller varför Sida valt att finansiera en viss samarbetspartner eller insats.
– Det är viktigt att Sida lever upp till de krav som ställs på myndigheters beslutsfattande vad gäller möjlighet till insyn. Inte minst eftersom besluten kan ha stor påverkan på humanitära organisationers verksamhet, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.
Sida följer upp verksamheten på flera olika sätt, men Riksrevisionen bedömer att uppföljningen inte är tillräckligt systematisk, och att det är svårt att utläsa i vilken utsträckning den påverkar fördelningen av medel.
– Om Sida inte tar tillräcklig hänsyn till samarbetspartners tidigare resultat och kostnader finns det en risk att biståndet inte går till den verksamhet som når bästa möjliga resultat med tillgängliga medel, säger Hanna Mellergård, projektledare för granskningen.
Riksrevisionen konstaterar även att Sidas humanitära avdelning kan dra större nytta av det arbete som andra avdelningar på Sida gör, när de arbetar med samma samarbetspartner och länder. På så sätt skulle de gemensamma resurserna kunna användas mer effektivt.
Rekommendationer i korthet
Riksrevisionen rekommenderar Sida bland annat att
- göra processen för val av strategiska samarbetspartner inom det humanitära biståndet mindre utdragen och utan överlappande bedömningar
- förenkla processerna för fördelning av det humanitära biståndet, till exempel genom att öka andelen fleråriga insatser och förenkla kraven på ansökningar
- säkerställa att beslutsfattandet inom det humanitära biståndet följer förvaltningsrättsliga principer
- tydliggöra hur information från Sidas uppföljning vägs in i fördelningen av det humanitära biståndet
- systematisera uppföljningen utifrån risk och väsentlighet
- dra större nytta av det arbete som andra avdelningar inom Sida gör rörande samma samarbetspartner och länder.
Läs mer i rapporten direkt på webben.
Presentation av granskningen
Ta del av en kort videopresentation, där Hanna Mellergård, projektledare för granskningen berättar om Riksrevisionens viktigaste iakttagelser och rekommendationer.