Risk för bristande budgetdisciplin och ohållbara offentliga finanser
Regeringen aviserar i budgetpropositionen för 2026 att det finanspolitiska ramverket förändras i grunden. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att överväga andra alternativ, eftersom de aviserade förändringarna på sikt riskerar att leda till försvagad budgetdisciplin och ohållbara offentliga finanser.
Riksrevisionen har granskat regeringens ekonomiska vårproposition 2025 och budgetpropositionen för 2026. Den övergripande slutsatsen är att den föreslagna finanspolitiken på en rad punkter inte lever upp till kraven i det finanspolitiska ramverket.
Riksrevisionen uppmärksammar även särskilt de förändringar i själva ramverket som aviseras i budgetpropositionen. Det handlar dels om att överskottsmålet för det finansiella sparandet ersätts med ett (lägre) balansmål, dels om att det ska vara möjligt att undanta vissa utgiftsposter från det nya balansmålet. Dessa förändringar är redan politiskt förankrade i en blocköverskridande överenskommelse.
Riksrevisionen bedömer att det faktum att vissa utgifter ska kunna medge avvikelser från målet för det finansiella sparandet – och att detta formaliseras som en del av ramverket – kan leda till negativa effekter, eftersom det på sikt riskerar att försvaga budgetdisciplinen och skapa osäkerhet kring vilka finanspolitiska regler som gäller.
– Principen om att budgeten ska betraktas som en helhet där alla åtgärder ingår i en samlad prövning har varit avgörande för Sveriges goda ordning i de offentliga finanserna. Att frångå denna princip kan på sikt leda till en ohållbar nivå på den offentliga sektorns skuld, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.
Enligt Riksrevisionens bedömning vore det mer rimligt att överväga att anpassa målnivån för sparandet så att det återspeglar de ambitioner och överenskommelser som finns, i stället för att vissa utgifter hanteras i särskild ordning (med lånefinansiering) utanför målet.
Det skulle öka transparensen och bidra till förtroendet för det finanspolitiska ramverket samt dess uppföljning. Det skulle dessutom stärka förutsättningarna för att ramverket även framöver kan stödja en sund finanspolitik.
Granskningen visar vidare att regeringen redan i nästa års budget avser att göra avsteg från såväl det gällande överskottsmålet som det föreslagna framtida balansmålet för det finansiella sparandet, som förslås börja gälla 2027, under hela dess giltighetstid.
Riksrevisionen konstaterar också att regeringen inte är transparent på det sätt som ramverket kräver. Bland annat går det inte att utifrån regeringens redogörelse bedöma om finanspolitiken är välavvägd med hänsyn till konjunkturläget.
– Regeringen föreslår en mycket expansiv finanspolitik utan att ha gjort några beräkningar av om detta behövs, säger Hedvig Wurnell, projektledare för granskningen.
Rekommendationer i korthet
Riksrevisionen rekommenderar regeringen bland annat att verka för att det finanspolitiska ramverket inte heller i framtiden ska medge avvikelser från målet för den offentliga sektorns sparande med hänsyn till särskilda utgiftsposter.
Det finanspolitiska ramverket
Det finanspolitiska ramverket infördes i slutet av 1990-talet som ett svar på en djup statsfinansiell kris några år tidigare. Ramverket infördes med bred politisk förankring i riksdagen, för att säkerställa långsiktigt hållbar och transparent finanspolitik.
Ramverket innehåller budgetpolitiska mål där det mest centrala är målet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Just nu gäller ett överskottsmål, men det finns ett förslag om balansmål från och med 2027.
Ytterligare en central del i ramverket är att den statliga budgetprocessen ska vara stram. Ett förutbestämt budgetutrymme fördelas på olika användningsområden, där olika ändamål vägs mot varandra.
Läs mer i rapporten direkt på webben.
Presentation av granskningen
Ta del av en kort videopresentation, där Hedvig Wurnell, projektledare för granskningen berättar om Riksrevisionens viktigaste iakttagelser och rekommendationer.