Myndigheternas samverkan mot arbetslivskriminalitet

– Arbetslivskriminalitet är ofta ett komplext och svårfångat fenomen som drabbar både enskilda och företag hårt. Det är kostsamt för det offentliga och riskerar att urholka förtroendet för vårt gemensamma samhälle. Därför måste statens insatser vara effektiva, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.

Om granskningen

Bakgrund

Arbetslivskriminalitet innebär att företag eller andra verksamhetsutövare medvetet och systematiskt bryter mot lagar, regler och avtal i arbetslivet för att minska sina kostnader och vinna konkurrensfördelar.

Arbetslivskriminalitet är ett växande samhällsproblem som beräknas kosta det offentliga många miljarder kronor årligen. Det handlar till exempel om skattebrott, bidragsfusk och arbetsmiljöbrott. Företeelsen leder till snedvriden konkurrens, osunda arbetsförhållanden och ökad risk för arbetskraftsexploatering. Uppläggen är ofta komplexa och kan ha kopplingar till organiserad brottslighet.

Sedan 2018 har Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, Polismyndigheten och Skatteverket haft i regeringsuppdrag att samverka mot arbetslivskriminalitet. Åklagarmyndigheten anslöt år 2022. Arbetsmiljöverket har en samordnande roll.

För att förstärka det operativa arbetet har myndigheterna inrättat sju regionala center mot arbetslivskriminalitet, som ska fungera som nav för planering, genomförande och uppföljning av myndighetsgemensamma kontroller. Dessa center är placerade i Umeå, Uppsala, Örebro, Stockholm, Göteborg, Norrköping och Malmö.

Syfte

Granskningen ska svara på om statens arbete mot arbetslivskriminalitet genom samverkan är effektivt.