Systemet med svenska utlandsskolor

– Granskningen genomförs bland annat mot bakgrund av den samhällsförändring som skett sedan systemet utformades, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.

Om granskningen

Bakgrund

Svenska utlandsskolor har funnits länge – den äldsta finns i Paris och grundades i slutet på 1800-talet. Idag finns 14 godkända svenska utlandsskolor. Sju av dem ligger i Spanien, övriga i Frankrike, Kenya, Mocambique, Portugal, Storbritannien, Tyskland och Österrike. Många tillkom som en följd av svenska exportföretags expansion och den svenska internationella biståndsverksamheten på 1960-talet, som innebar ett behov av svensk undervisning runt om i världen för medföljande barn. De flesta skolorna drivs i stiftelse- eller föreningsform, tre av dem är aktiebolag.

En utlandsskola som blivit godkänd av Skolverket får statsbidrag. Skolorna undervisar på svenska enligt svensk läroplan och ger svenska betyg. Skolverket ska följa upp och utvärdera verksamheten, och Skolinspektionen ska utöva tillsyn.

Statsbidraget är uppdelat i ett elev- och lokalkostnadsbidrag. Elevbidraget ger skolan mellan 58 000 och 113 000 kronor per elev som bedöms berättiga till bidrag, beroende på antalet elever på skolan, vilket land skolan ligger i, samt om elever går på grundskola eller gymnasiet. Lokalkostnadsbidraget ger 50 procent av godkända kostnader. Elever behöver inte berättiga skolan till statsbidrag för att få gå på utlandsskolorna; sammantaget är det bara ungefär en tredjedel av eleverna som berättigar till statsbidrag. Skolavgifterna varierar mellan 50 000 och 220 000 kronor per läsår för skolgången, och i de fall eleven berättigar till statsbidrag reducerar vissa utlandsskolor avgiften något.

Det finns även andra skolor utomlands som följer svensk läroplan och ger undervisning på svenska, men som inte är godkända av Skolverket. Det innebär att de inte får statsbidrag, kan sätta svenska betyg eller få tillsyn av Skolinspektionen. Skälet till att skolor inte får godkänt är oftast att det inte bedöms finnas ett tillräckligt svenskt samhällsintresse på den orten.

Kommuner säger oftare nej till att låta elever tillfälligt studera vid utlandsskolor som inte är godkända av Skolverket. Detta får till följd att det till exempel är mycket lättare att få godkänt om familjen bor tillfälligt på Mallorca, än om den bor tillfälligt i Thailand – även om orsakerna till utlandsvistelsen är desamma. Ett godkännande som svensk utlandsskola medför alltså fördelar utöver själva statsbidraget.

Granskningen genomförs mot bakgrund av bland annat att

• förutsättningarna för hur företag utstationerar personal har genomgått omfattande förändringar
• andelen elever som berättigar till statsbidrag varierar kraftigt
• variationen i avgifter och lokalkostnadsbidrag per elev är stor
• tillsynen av dessa skolor är begränsad.

Syfte

Granskningen ska svara på om systemet med statsbidrag till svenska utlandsskolor är effektivt.