Myndigheter överbryggar inte språkhinder tillräckligt effektivt

Svenska språket ska användas inom offentlig verksamhet. Brister i kommunikationen kan leda till felaktiga beslut, längre handläggningstider och ökade kostnader. Det kan också leda till att den enskilde varken förstår sina skyldigheter eller kan ta tillvara sina rättigheter, försämrad rättssäkerhet och minskat förtroendet för myndigheterna. Därför ska myndigheter enligt förvaltningslagen använda tolk och översätta handlingar när det behövs.

Riksrevisionen har granskat om Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket har en effektiv handläggning av ärenden där den enskilde inte behärskar svenska. Den övergripande slutsatsen är att arbetet fungerar väl i flera avseenden, men kan bli mer effektivt.

Den tydligaste bristen är att myndigheterna inte ser till att enskilda som inte behärskar svenska kan förstå sitt ärende eller de beslut som fattats. Myndigheterna använder tolkar i viss mån, och översätter ofta dokument som kommer in, men översätter inte brev eller beslut som de skickar till personen – inte ens när handläggarna vet att den enskilde inte förstår svenska.

– Även om språklagen anger att myndigheterna ska använda svenska måste myndigheterna också uppfylla förvaltningslagens krav på översättning när det behövs. Det arbetet kan förbättras avsevärt, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.

Att myndigheterna inte översätter utgående kommunikation kan dessutom leda till merarbete och ökade kostnader för myndigheten i de fall berörda personer behöver göra upprepade kontaktförsök för att förstå sitt ärende.

Granskningen visar vidare att myndigheterna ofta använder flerspråkiga medarbetare för att överbrygga språkhinder. Myndigheterna har dock inga processer för att kvalitetssäkra medarbetarnas språkkompetens, och det är otydligt vem som ansvarar för att översättning och tolkning är korrekt.

– Den handläggare som får hjälp av en flerspråkig kollega kan inte kontrollera om översättningen eller tolkningen är rätt. Vår bedömning är att myndigheterna bör formalisera användandet av flerspråkiga medarbetare för att tydliggöra ansvaret för kvaliteten, säger Hedvig Tängdén, projektledare för granskningen.

Riksrevisionen konstaterar också att de granskade myndigheterna inte gör någon samlad uppföljning av kostnaderna för tolkning och översättning. En sådan uppföljning är viktig för att myndigheterna ska kunna bedöma om de väljer kostnadseffektiva lösningar för att överbrygga språkhinder.