Bristande kontroll av arbetstillstånd skapar risk för fel och missbruk

Riksrevisionen har granskat Migrationsverkets kontroller av arbetstillstånd för personer som inte är EU/EES-medborgare. Den övergripande slutsatsen är att kontrollerna inte effektivt upptäcker och motverkar fel och missbruk.

Bristerna har bland annat lett till att ett stort antal tillstånd givits till arbetsgivare som tidigare fått avslag därför att de bedömts vara oseriösa, förfalskat fackliga yttranden eller haft skenanställningar. I 12 procent av dessa fall hade arbetsgivaren nekats tillstånd vid minst fem tillfällen.

– Bristerna ökar risken för lönedumpning och snedvriden konkurrens, där seriösa företag missgynnas. De skapar även en grogrund för arbetslivskriminalitet och arbetskraftsexploatering, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.

Problemen bedöms bland annat bero på att Migrationsverket inte har tydliga rutiner för när fördjupade utredningar ska göras, och att sådana inte görs i alla ärenden med förhöjd risk för fel och missbruk.

Riksrevisionen konstaterar vidare att Migrationsverkets fördjupade kontroller inte är träffsäkra eftersom de i huvudsak görs om arbetsgivaren tillhör en riskbransch eller bedriver en nystartad verksamhet. Att använda riskbransch som huvudsaklig indikator är inte effektivt bland annat på grund av risken för att arbetsgivare medvetet undviker att ange att de tillhör de kända riskbranscherna för att kringgå fördjupad kontroll. Rutinen leder också till onödiga kontroller av seriösa företagare i branscher med förhöjd risk.

– Kontrollerna skulle bli betydligt mer träffsäkra och effektiva om Migrationsverket utgick från fler riskindikatorer, till exempel om arbetsgivaren tidigare bedömts som oseriös, säger Samir Cedic, projektledare för granskningen.

Ett problem är Migrationsverkets begränsade rätt att lagra och hantera personuppgifter om arbetsgivare och ombud. En slagning med information om arbetsgivare är därför begränsad till 18 månader bakåt, och eventuellt tidigare missbruk riskerar att inte upptäckas. Det innebär också att information om arbetsgivare inte finns samlad och lättillgänglig i handläggningssystemen, och att information om missbruk med tillstånd går förlorad.

Kontrollerna försvåras av att handläggare inte har direktåtkomst till Skatteverkets inkomstuppgifter i samtliga ärenden. Dessutom har inte alla handläggare tillgång till detaljerad bolagsinformation, till exempel om styrelser och eventuella domar.

Granskningen visar också att kontrollerna för att säkerställa att arbetsgivare utan kollektivavtal har försäkringsskydd för de anställda inte är tillräckliga. Det kan få allvarliga konsekvenser för den anställde om en arbetsrelaterad olycka inträffar.