Domstolsverkets och domstolarnas arbete med nämndemän

– Vi vill bland annat ta reda på om domstolarna löpande kontrollerar nämndemännens lämplighet och ser till att de som beter sig olämpligt blir avstängda, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.

Om granskningen

Bakgrund

Vid de flesta domstolar i Sverige finns det nämndemän, som tillsammans med rättens ordförande (juristdomaren) dömer i olika typer av mål. De är representanter för Sveriges befolkning och ska bidra till allmänhetens insyn i domstolarnas verksamhet.

Nämndemännen nomineras och av de politiska partierna i kommun- och regionfullmäktigeförsamlingarna. Valen av nämndemän sker i fullmäktige, på en fyraårig mandatperiod. Totalt finns det cirka 8 500 nämndemän knutna till domstolarna.

Nämndemännen och juristdomaren har samma ansvar för domstolens avgörande och deras röster är lika mycket värda. Det är dock alltid juristdomaren som leder arbetet och skriver domen.

Domstolsverket och domstolarna ska arbeta för att attrahera, utbilda och kontrollera nämndemäns lämplighet. Domstolsverket ansvarar bland annat för allmän information om vad uppdraget innebär, material till obligatoriska utbildningar för nämndemän samt rådgivning till domstolarna om rutiner för kontroll av nämndemäns lämplighet och behörighet.

Domstolarna ansvarar bland annat för utbildning av blivande och redan verksamma nämndemän, kontroll av behörighet och lämplighet samt entledigande av olämpliga nämndemän.

Ur ett demokratiperspektiv har det bedömts vara viktigt att nämndemannakåren speglar befolkningen när det gäller ålder, kön, etnisk bakgrund och yrke. Idag är dock snittåldern för nämndemän betydligt högre än för befolkningen i stort, och utrikes födda personer är underrepresenterade bland nämndemännen.

Ytterligare problemindikatorer är att flera nyvalda nämndemän tidigare har hoppat av direkt när de fått information från domstolen om uppdraget eller fått sitt schema, eftersom uppdraget inte motsvarat deras förväntningar.

Vidare har det har vid ett flertal tillfällen hänt att domstolarna tvingats entlediga nämndemän som begått brott eller betett sig olämpligt på andra sätt. Det finns också flera fall där rättegångar har behövt tas om på grund av att nämndemän i efterhand har bedömts som jäviga.

Syfte

Granskningen ska svara på om Domstolsverket och domstolarna arbetar effektivt för att nämndemannainstitutet ska fungera ändamålsenligt. Granskningen omfattar regeringen, Domstolsverket och domstolar där nämndemän deltar: tingsrätter, hovrätter, förvaltningsrätter samt kammarrätter. Granskningen omfattar även Överklagandenämnden för nämndemannauppdrag. Granskningen omfattar inte processen för nominering eller genomförandet av nämndemannaval då detta inte är statligt åtagande.