Klimatanpassning av livsmedelsproduktionen

– Vi vill veta om de statliga insatserna har fungerat så som tänkt, och om åtgärder har prioriterats utifrån klimatförändringarnas största utmaningar och möjligheter, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.

Om granskningen

Bakgrund

Enligt Sveriges livsmedelsstrategi ska den inhemska produktionen av livsmedel öka. Klimatförändringarnas effekter – i form av till exempel högre temperaturer och förändrade nederbördsmängder– kan dock påverka livsmedelsproduktionen negativt. En höjd medeltemperatur innebär visserligen möjligheter till en förlängd växtsäsong och odling av nya grödor, men gynnar samtidigt etableringen av nya växtskadegörare och invasiva arter. Det kan också leda till ökad värmestress och spridning av sjukdomar bland djur. Klimatförändringarna förväntas också leda till en större variation av nederbörd, vilket innebär att Sverige behöver bli bättre på att hantera perioder av såväl extrem nederbörd som torka.

För att kunna bibehålla produktionen av livsmedel i Sverige, eller möjliggöra en ökad produktion, krävs därför insatser på olika nivåer för klimatanpassning av livsmedelsproduktionen.

Jordbruksverket är den expertmyndighet som ansvarar för arbetet med klimatanpassning av jordbruket på nationell nivå, tillsammans med Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) när det till exempel gäller smittskydd för djur. Länsstyrelserna ansvarar i sin tur för klimatanpassning på regional nivå, och ska även stötta kommunerna i deras arbete.

Jordbruksverket, SVA och länsstyrelserna ska arbeta med klimat- och sårbarhetsanalyser, sätta upp klimatanpassningsmål för sina verksamheter och ta fram handlingsplaner för att nå målen. De ska även årligen redovisa och följa upp klimatanpassningsarbetet till Statens meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), som i sin tur ska lämna en sammanfattad analys av en mängd olika myndigheters arbete med klimatanpassning till regeringen. SMHI ansvarar dessutom för metodutveckling, rådgivning och utbildning inom klimatanpassningsområdet.

Expertrådet för klimatanpassning har kritiserat Sveriges handlingsplan för klimatanpassning för att snarare innehåller avsiktsförklaringar än faktiska åtgärdsförslag. Rådet anser bland annat att regeringen måste arbeta mer aktivt med åtgärder kopplade till hantering av vatten för att säkra den framtida livsmedelsproduktionen. Rådet har även framfört kritik mot att målen i regeringens strategi för klimatanpassning är för otydliga. Det kan göra det svårt för myndigheterna att prioritera vilka områden eller frågor som är viktigast att arbeta med, och att följa upp arbetet.

Syfte

Granskningen ska svara på om statens insatser för klimatanpassning av livsmedelsproduktionen i Sverige är effektiva.