Insatser för arbetssökande inom kriminalvården
De flesta som friges från fängelse saknar arbete eller annan sysselsättning. Arbetslöshet ökar risken för återfall i brott, vilket kan drabba enskilda och leda till stora samhällskostnader. Riksrevisionen granskar nu statens insatser för ge arbetssökande inom kriminalvården stärkta möjligheter att få och behålla ett arbete.
– Granskningen kommer bland annat att fokusera på Kriminalvårdens och Arbetsförmedlingens arbete med att kartlägga klienternas behov av insatser, och samverkan kring dem som kan och vill ta emot detta stöd, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.
Om granskningen
Bakgrund
Personer som är dömda till fängelsestraff har ofta svårt att skaffa och behålla ett arbete. Arbetslöshet ökar risken för återfall i brott. Samhällets kostnader riskerar att bli höga om en individs kriminella bana inte bryts. Därför är det viktigt att statens insatser för arbetssökande inom kriminalvården är effektiva.
Arbetsförmedlingen och Kriminalvården samverkar för att stärka möjligheterna för arbetssökande inom kriminalvården att få och behålla ett arbete. De som skrivs ut ur fängelse kan skrivas in i arbetsmarknadspolitiska program, och till exempel få nystartsjobb eller en anställning inom Samhall. Under 2024 deltog cirka 4 700 personer i insatser inom samarbetet.
Arbetsmarknadsinsatser kan också ges efter frigivning inom ramen för Krami, som är ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen, Kriminalvården och kommunerna. Målgruppen är personer som befinner sig i ett kriminellt sammanhang, saknar arbete och är aktuella för stöd från socialtjänsten. Programmet finns på ett tiotal orter i Sverige och bygger på långsiktig och individanpassad hjälp. Den som vill delta i Krami behöver vara motiverad att ändra livsstil.
Arbetsförmedlingen har också handläggare som arbetar med Kriminalvårdens klienter. Tidigare fanns arbetsförmedlare på anstalterna, men sedan 2023 utgår förmedlarna från frivårdskontoren och träffar klienterna digitalt under anstaltstiden.
Arbetsmarknadsutbildningar inne på anstalt genomförs i små grupper. Det finns få platser i förhållande till antalet intagna och det är svårt att hitta lämpliga deltagare till utbildningsplatserna.
Ungefär 20 procent av dem som lämnar fängelse är i arbete eller studier 90 dagar efter avslutad fängelsevistelse. För dem som deltagit i arbetsmarknadsutbildning vid anstalt är motsvarande andel 30 procent och för deltagare i Krami är andelen 40 procent.
Antalet personer som avtjänar straff inom kriminalvården väntas öka kraftigt under kommande år. Det blir allt vanligare att arbetsgivare efterfrågar utdrag ur belastningsregistret från arbetssökande, vilket har gjort det ännu svårare för dömda personer att etablera sig på arbetsmarknaden.
Syfte
Granskningen ska svara på om statens insatser för arbetssökande inom kriminalvården fungerar effektivt.
Publicering
Resultatet från granskningen kommer att sammanställas i en rapport med planerad publicering i november 2026. Observera att publiceringsdatum är preliminärt. För aktuell information om Riksrevisionens pågående granskningar, se vår publiceringskalender som uppdateras löpande.