Fortsatt ovanligt många fel i myndigheternas årsredovisningar
Riksrevisionen är nu klar med granskningen av de statliga myndigheternas årsredovisningar för 2025. Totalt får 22 myndigheter kritik för väsentliga fel, vilket är ovanligt många. Otillräcklig återrapportering till regeringen och överskridna ekonomiska ramar är vanliga brister.
En av Riksrevisionens huvuduppgifter är att bedriva revision av de statliga myndigheternas årsredovisningar. Syftet är främst att bedöma om årsredovisningen är upprättad enligt reglerna, om den ger en rättvisande bild av myndighetens ekonomi, om pengarna har använts rätt och om ledningens styrning och kontroll är tillräckligt god.
Riksrevisionen är nu klar med granskningen av 221 statliga myndigheters och organisationers årsredovisningar för 2025. För 22 av dessa lämnar Riksrevisionen en så kallad modifierad revisionsberättelse, vilket innebär att det finns väsentliga brister.
En vanlig brist är att myndigheter inte återrapporterat sin verksamhet och dess resultat i den utsträckningen som regeringen krävt. Att myndigheterna överskrider sina ekonomiska ramar är ett annat återkommande problem.
Förra året fick hela 25 myndigheter modifierade revisionsberättelser, vilket var det högsta antalet sedan Riksrevisionens bildades 2003. Att siffran är hög även i år tyder på att ett förbättringsarbete bör genomföras vid flera myndigheter.
– Regeringen behöver ha tillförlitlig information om myndigheternas verksamhet och resursanvändning för att kunna styra Sverige såsom riksdagen beslutat. Därför är det viktigt att årsredovisningarna är korrekta och lever upp till kraven på god redovisning, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.
Följande myndigheter har fått modifierad revisionsberättelse
- Folke Bernadotteakademin, Revisorsinspektionen, Sametinget, Statens centrum för arkitektur och design och Statens veterinärmedicinska anstalt har inte återrapporterat sin verksamhet till regeringen som de borde.
- Folke Bernadotteakademin, Myndigheten för yrkeshögskolan, Statens försvarshistoriska museer, Universitets- och högskolerådet och Utbetalningsmyndigheten har överskridit sina ekonomiska ramar.
- Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Myndigheten för stöd till trossamfund, och Upphandlingsmyndigheten har inte fördelat sina intäkter och kostnader så att de stämmer överens med verksamheternas olika delar. Myndigheten för trossamfund har dessutom inte förklarat varför intäkter och kostnader förändrats över tid.
- Sametinget har fördelat sina kostnader fel för två verksamheter, samt ej förklarat väsentliga förändringar av intäkter och kostnader.
- Statens institutionsstyrelse har inte förklarat varför bara drygt halva anslaget till en satsning på att bygga ut verksamheten har använts.
- Ledningen för Mälardalens universitet uppger att den interna styrningen och kontrollen varit betryggande under hela året. Riksrevisionen gör en annan bedömning.
- Försvarshögskolan har inte redovisat rektors skattepliktiga ersättningar och andra förmåner korrekt.
- Kärnavfallsfonden saknar underlag för delar av en post i balansräkningen.
- Myndigheten för arbetsmiljökunskap saknar underlag till delar av informationen i resultatredovisningen.
- Post- och telestyrelsen (PTS) har inte redovisat återkrav för bredbandsstöd.
- Exportkreditnämnden och Högskolan Väst har fel i sina redovisningar av avgiftsfinansierad verksamhet.
- Skolverkets har för höga lån hos Riksgälden i förhållande till värdet på anläggningstillgångarna.
- Transportstyrelsen har ett redovisningsfel i sin finansieringsanalys.
- Moderna museet får en reservation på grund av för sent inlämnad årsredovisning.
Därför granskas myndigheternas årsredovisningar
Årsredovisningar är viktiga dokument som visar hur en myndighet har använt sina resurser under året. De fungerar som beslutsunderlag för både riksdag och regering. Om årsredovisningarna innehåller felaktigheter kan det leda till felaktiga beslut och i förlängningen påverka förtroendet för statsförvaltningen.
Alla revisionsberättelser finns här på webbplatsen.