Myndigheternas arbete med klarspråk
Myndigheterna är skyldiga att använda ett vårdat, enkelt och begripligt språk i sin kommunikation. Tidigare granskningar och undersökningar har visat att detta ofta inte sker. Riksrevisionen granskar nu statliga myndigheters arbete med klarspråk.
– Sverige ska vara ett öppet samhälle där människor känner att de kan lita på myndigheterna. Ett begripligt myndighetsspråk är då en förutsättning, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.
Om granskningen
Bakgrund
Myndigheters kontakter med enskilda ska enligt språklagen ske med ett ”vårdat, enkelt och begripligt” språk – det som kallas klarspråk. Syftet med klarspråk är att alla ska ha tillgång till, och möjlighet att förstå, myndigheters information och kommunikation.
Om myndigheternas språk är svårt att förstå riskerar kontakterna att bli onödigt krångliga. Det kan leda till att förtroendet för myndigheterna skadas, onödiga kostnader för myndigheterna och negativa konsekvenser för enskilda.
Många myndigheter har ett aktivt klarspråksarbete, men det finns få utvärderingar av effekterna. Riksrevisionen har i tidigare granskningar funnit att myndigheters språk brister. Till exempel förekommer myndighetsinternt språkbruk i digitala tjänster till privatpersoner, och det är vanligt med svåra ord som inte förklaras.
Justitieombudsmannen (JO) har i några fall kritiserat myndigheter för brister kopplade till klarspråk, och Inspektionen för socialförsäkring (ISF) har i olika undersökningar sett brister på området.
Syfte
Granskningen ska svara på om myndigheterna arbetar effektivt med klarspråk.
Publicering
Resultatet från granskningen kommer att sammanställas i en rapport med planerad publicering i februari 2027. Observera att publiceringsdatum är preliminärt. För aktuell information om Riksrevisionens pågående granskningar, se vår publiceringskalender som uppdateras löpande.