Viktiga förbättringar av statlig verksamhet
Riksrevisionen har följt upp tidigare granskningar. Uppföljningen visar att granskningarna lett till insatser för bland annat effektivare arbete mot organiserad ekonomisk brottslighet, ökad tillgång till läkemedel mot sällsynta sjukdomar och förbyggande av sjukskrivningar.

Riksrevisionen publicerar årligen en uppföljningsrapport om vad tidigare års granskningar har lett till. 2026 års rapport visar att myndigheterna och regeringen i stor utsträckning vidtar åtgärder i linje med Riksrevisionens rekommendationer.
Uppföljningen belyser också det faktum att många problem är komplexa och tar tid att åtgärda, och att det i flera fall krävs fortsatt arbete eller ytterligare insatser för att åstadkomma reella och varaktiga förbättringar.
Effektivitetsrevisionen ger resultat
Effektivitetsrevisionen granskar hur effektiv den statliga verksamheten är. Riksrevisionen har följt upp 31 effektivitetsgranskningar från 2021–2022, som innehåller 158 rekommendationer till regeringen och övriga myndigheter.
Uppföljningarna visar att regeringen och myndigheterna har vidtagit åtgärder som är i linje med Riksrevisionens rekommendationer i nästan 8 fall av 10. Detta gäller bland annat
- bättre kostnadskontroll vid stora infrastrukturprojekt
- snabbare förstärkning av arméstridskrafterna
- ökad nationell tillgång till läkemedel mot sällsynta sjukdomar och diagnoser
- effektivare arbete mot organiserad ekonomisk brottslighet
- förbättrad information till brottsoffer
- förbättrat genomförande av Pisa-undersökningarna
- effektivare arbete för att förebygga sjukskrivningar
- positiv utveckling av krisberedskapsfinansiering
- insatser mot fusk med lönegarantin.
– Våra granskningar bidrar i hög utsträckning till konkreta förbättringar som gör staten mer effektiv – ofta i samverkan med andra faktorer, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.
Den årliga revisionen följs av åtgärder
En av Riksrevisionens uppgifter är årlig finansiell revision, det vill säga att granska om statliga myndigheters årsredovisningar ger en rättvisande bild av myndighetens ekonomiska resultat, finansiering och finansiella ställning.
För räkenskapsår 2024 fick 26 av 226 granskade myndigheter en modifierad revisionsberättelse, det vill säga kritik för väsentliga brister. Riksrevisionen lämnade även 10 revisionsrapporter med totalt 27 rekommendationer.
Uppföljningsrapporten visar att alla myndigheter som fick en modifierad revisionsberättelse för räkenskapsåret 2024 vidtog åtgärder inom ett år. Till exempel har de
- tagit fram eller uppdaterat planer för att komma till rätta med över- och underskott i avgiftsfinansierad verksamhet
- sett över och förbättrat processer och rutiner för bidragsgivning
- stärkt sina rutiner för kvalitetssäkring av årsredovisningen och att leva upp till rapporteringskraven.
Utöver det har även regeringen vidtagit åtgärder, eller fört en dialog med myndigheterna, för att komma till rätta med orsakerna bakom problemen.
– Den årliga revisionen ger riksdag och regeringen en samlad och oberoende bedömning av om myndigheternas årsredovisningar lever upp till de krav som ställs. Det känns tryggt att kunna konstatera att det överlag är god ordning på det området, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.
Läs mer i rapporten direkt på webben.