Riksrevisionen logotype, länk till startsidan.

Systemet med transaktionskonto

Transaktionskonto infördes för att öka effektiviteten och motverka fusk vid utbetalningar från de statliga välfärdssystemen. Att utveckla systemet har inneburit stora kostnader. Regeringen föreslog nyligen att systemet ska avvecklas, innan det tagits i drift. Riksrevisionen granskar statens hantering av systemet med transaktionskonto.

Detaljbild på hand som skriver på en bärbar dator. I andra handen håller personen en penna.

– Vi ser tydliga indikationer på att statens hantering har haft brister i beslutsfattande, styrning och samordning, som riskerar att leda till bristande hushållning med statliga medel, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.

Om granskningen

Bakgrund

De samlade utbetalningarna från de centrala myndigheterna inom välfärdssystemet uppgår årligen till cirka 800 miljarder kronor. Det handlar till exempel om sjukpenning, pensioner, föräldrapenning, arbetslöshetsersättning och bostadsbidrag. Enligt Ekonomistyrningsverkets beräkningar kan cirka 2 procent av utbetalningarna vara felaktiga

För att effektivisera hanteringen och kontrollen av statliga utbetalningarna röstade riksdagen 2023 för en ny lag, som innebär att ett system med transaktionskonto ska införas, och att samtliga utbetalningar från de centrala välfärdsmyndigheterna och Skatteverket administreras via systemet. Myndigheten Utbetalningsmyndigheten inrättades för att hantera systemet.

Beslutet togs trots att det från flera håll varnats för risker med systemet och att dess mervärde inte skulle komma att bli tillräckligt stort. Utredningen som låg till grund för inrättande av Utbetalningsmyndigheten rekommenderade 2023 att systemet inte skulle införas innan grundliga nytto-, kostnads- och säkerhetsanalyser hade gjorts.

Sedan 2024 har Utbetalningsmyndigheten, i samverkan med berörda myndigheter, arbetat med att inrätta transaktionskontosystemet. Arbetet har inneburit omfattande insatser, inte minst genom utveckling och anpassning av myndigheternas it-system. Enligt Utbetalningsmyndigheten har myndigheten hittills lagt ner drygt 175 miljoner kronor på arbetet med att inrätta systemet med transaktionskonto. Därtill har det även uppstått kostnader hos övriga berörda myndigheter. Trots det föreslog regeringen 2025, mindre än två år efter beslutet om att genomföra systemet, att arbetet med transaktionskonto ska avvecklas innan det tagits i bruk och kan ge effekt.

Syfte

Granskningen ska svara på om statens hantering av systemet med transaktionskonto har varit effektiv. Granskningen kommer att belysa såväl arbetet med att förbereda införandet och avvecklingen av systemet som arbetet med att hantera konsekvenserna av avvecklingen av det. Ett viktigt syfte med granskningen är också att bidra till lärdomar för besluts- och implementeringsprocesser inför framtida reformer inom staten. Granskningen kommer inte beröra de tekniska och administrativa delarna av hur systemet med transaktionskonto var tänkt att fungera.

Publicering

Resultatet från granskningen kommer att sammanställas i en rapport med planerad publicering i januari 2027. Observera att publiceringsdatum är preliminärt. För aktuell information om Riksrevisionens pågående granskningar, se vår publiceringskalender som uppdateras löpande.