Långa liggtider vid indrivning av skulder
Kronofogdens verksamhet för att driva in skulder är i huvudsak effektiv, men har brister som behöver åtgärdas. Dels blir många ärenden liggande onödigt länge, dels riskerar myndigheten att missa tillgångar som borde ha utmätts.
Det har stor betydelse för samhället att den som har rätt att få betalt för en vara eller tjänst kan vara trygg med att så sker. Det är dessutom viktigt att alla som är skyldiga att betala skatt och avgifter till det offentliga också gör det.
Riksrevisionens granskning visar att Kronofogdens arbete med att driva in skulder i huvudsak är effektivt, mycket tack vare en stor andel automatiserade processer. Trots det blir många ärenden liggande långa perioder, när ingen aktiv handläggning pågår.
Huvudorsaken är att det i vissa lägen krävs manuell hantering. I mål om betalningsföreläggande gäller det framför allt den fysiska delgivningen och kompletteringar av ansökningar. Nästan hälften av alla förelägganden lämnas för fysisk delgivning. Det tar ofta flera månader innan en delgivare inleder delgivningsförsök. Över hälften av alla ansökningar via Kronofogdens e-tjänst behöver kompletteras.
I utmätningsmål är personer som har fått sin första skuld hos Kronofogden en prioriterad grupp. Trots det dröjer det i många fall flera månader innan det påbörjas en utredning av om personen har några utmätningsbara tillgångar.
– Många av de manuella momenten tar bara några minuter att genomföra. Men de stoppar upp flödet i processerna och kan leda till att handläggningstiden förlängs med veckor eller månader. Det kan få allvarliga konsekvenser för den som har ett befogat krav, säger riksrevisionsdirektör Claudia Gardberg Morner.
Riksrevisionen bedömer att det behövs en bättre utformad e-tjänst för ansökningar om betalningsföreläggande, som minskar behoven av manuella kompletteringar. Det är dessutom viktigt att e-tjänsten utformas så att antalet ansökningar där parterna är oeniga om kravet minskar, så kallade tvistiga krav.
Riksrevisionen konstaterar vidare att en hög andel av Kronofogdens ärenden har rättsliga brister, som i vissa fall kan få stora konsekvenser för parterna i målet. Det gäller särskilt ärenden med så kallad näringsindrivning från företag, där Kronofogden riskerar att missa egendom som skulle kunna ha utmätts.
– Vissa typer av indrivning är komplicerade och kräver specialistkompetens som inte alla medarbetare vid Kronofogden har. Men vi har även indikationer på att fel uppstår på grund av brådska i handläggningen, säger Anna Brink, projektledare för granskningen.
Rekommendationer i korthet
Riksrevisionen rekommenderar Kronofogdemyndigheten följande:
- Undersök om bristerna i ansökningar om betalningsförelägganden via e-tjänst och den stora andelen tvistiga krav hänger samman med e‑tjänstens utformning.
- Prioritera kvalitetshöjande åtgärder för näringsindrivning.
- Fortsätt arbetet med att automatisera rutinartade funktioner.
- Överväg att prioritera mer resurser till den fysiska delgivningen.
Kronofogdens processer för att driva in skulder
Den som har ett betalningskrav riktat mot någon kan ansöka om betalningsföreläggande. Kronofogden delger kravet till den som kravet är riktat mot. Om denne inte invänder mot kravet fastställer Kronofogden i ett utslag att kravet ska betalas.
Den som har ett fastställt krav mot någon kan ansöka om verkställighet. Det betyder att Kronofogden driver in skulden genom utmätning. Utmätning av lön och bankmedel är vanligast, men utmätning kan också göras av exempelvis fordon och fastigheter. Skulder till staten, kommuner och regioner kan verkställas direkt utan att Kronofogden först har fastställt kravet.
Läs mer i rapporten direkt på webben.