Föråldrat och ineffektivt system med statsbidrag till utlandsskolor

Dagens system med statsbidrag till svenska utlandsskolor skapades för att underlätta för arbetsgivare att stationera personal utomlands, till exempel vid ambassader, biståndsorganisationer och multinationella företag.

Riksrevisionens granskning visar att systemet i dag är föråldrat och ineffektivt. Endast en liten andel av vårdnadshavarna tillhör de grupper som systemet ursprungligen var inriktat på. Närmare hälften av de elever som utgör underlag för statsbidrag är barn till personer som antingen är anställda vid skolorna eller är egenföretagare.

I dag sänder företag inte ut personal på samma sätt, och tillgängligheten till internationella skolor har ökat. För elever som vill upprätthålla svenskkunskaper finns undervisning i svenska tillgänglig vid drygt 100 platser i världen, finansierad av svenska staten. För elever som behöver svenska betyg finns distansundervisning tillgänglig från årskurs 6.

– De ursprungliga intentionerna med systemet med statsbidrag till svenska skolor utomlands uppfylls inte längre. Både grundläggande förutsättningar och behov är i dag väsentligt annorlunda än när systemet kom till, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.

Riksrevisionens bedömning är att kopplingen mellan statsbidraget och det svenska samhällsintresset av svenska skolor utomlands har försvagats och att reglerna medger ett för stort tolkningsutrymme för att systemet ska vara effektivt.

Riksrevisionen konstaterar dessutom att utvärdering, kvalitetssäkring och tillsyn av skolorna inte fungerar. Många skolor marknadsför sig som godkända av Skolverket och granskade av Skolinspektionen, men ingen tillsyn har genomförts sedan 2018.

Ingen av de drygt 20 signaler om missförhållanden som Skolinspektionen registrerat gällande utlandsskolorna de senaste tio åren har lett till några åtgärder. Signalerna har bland annat handlat om mobbning och att föräldrar själva har fått bekosta det särskilda stöd deras barn behöver.

– En del av problemet är att skolorna bara måste följa delar av skollagen och så långt det är möjligt. Det är ett systemfel att utlandsskolorna, så länge det inte krockar med värdlandets lagstiftning, inte har samma skyldigheter som svenska skolor, säger Sofia Sandgren Massih, projektledare för granskningen.

– Det finns anledning att göra en förnyad prövning av det statliga åtagandet att ge statsbidrag till svenska skolor utomlands. Om systemet med svenska utlandsskolor ska finnas kvar behöver syfte och regelverk förtydligas, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.