Inaktuella inkomstuppgifter vid SGI-beslut ger för låg ersättning

Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) ligger till grund för storleken på, och ibland även rätten till, flera förmåner inom socialförsäkringen – till exempel sjuk- eller föräldrapenning. Försäkringskassan fattar årligen ungefär nio miljoner SGI-beslut.

Riksrevisionens granskning visar att hanteringen har effektiviserats och att besluten i normalfallet stämmer med individens faktiska inkomst. Trots det förekommer avvikelser i båda riktningar – i vissa ärendetyper blir SGI för låg, och i andra för hög.

Huvudorsaken till den största avvikelsen är att ett stort antal SGI-beslut baseras på inaktuella uppgifter, vilket beror på att många som ansöker om till exempel föräldrapenning bekräftar tidigare uppgifter – även när dessa inte stämmer – och att Försäkringskassan endast gör begränsade kontroller. Riksrevisionens skattningar visar att det leder till för låg ersättning i ungefär 40 000 fall om året.

Ett annat problematiskt område är så kallat SGI-skydd, som innebär att en person får behålla en tidigare högre SGI. Försäkringskassans utredningar är resurskrävande samtidigt som det förekommer brister i handläggningen och risken för fel är hög.

Även uppgifter om årsarbetstid riskerar att leda till fel ersättningsnivåer. Många som ansöker om ersättning vet inte vad begreppet betyder, eller vilken årsarbetstid de själva har, vilket innebär både resurskrävande hantering och risk för fel. Att Försäkringskassan dessutom utreder och fastställer årsarbetstid av systemtekniska skäl när det egentligen inte behövs leder till ytterligare ineffektivitet.

– Försäkringskassan kan effektivisera hanteringen väsentligt genom att endast fastställa årsarbetstid i de ärenden där uppgiften har betydelse för den aktuella ersättningen, säger Elisabeth Rydberg, projektledare för granskningen.

Riksrevisionen konstaterar också att det inte är tydligt vilken avdelning vid Försäkringskassan som har det övergripande ansvaret för styrning och uppföljning av SGI. Även uppföljningen av produktivitet och kvalitet är ofullständig. Bristerna innebär att Försäkringskassan saknar en helhetsbild av hanteringen av SGI, och får svårt att veta vilka förbättringar som behövs.

Granskningen visar även att SGI-hanteringen är särskilt sårbar vid höga inflöden av ärenden och ansträngda resurssituationer. Under pandemin gjorde Försäkringskassan därför omfattande avsteg från sin egen process, men även åren efter på grund av ansträngt budgetläge. Detta har ökat risken för att beslut baseras på oriktiga uppgifter och lett till fler omprövningar.

– Försäkringskassans beslut om SGI ligger till grund för utbetalning av flera stora socialförsäkringsförmåner. Om besluten grundas på inaktuella eller oriktiga uppgifter kan det få stora konsekvenser för individen. Dessutom kan det skada förtroendet för socialförsäkringen, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.