Riksrevisionen logotype, länk till startsidan.

Ineffektiva statliga insatser mot illegala skjutvapen

Tullverkets och Polismyndighetens arbete mot illegala skjutvapen präglas av bristande effektivitet och otillräckliga förutsättningar, visar Riksrevisionens granskning.

Skjutvapenvåldet i Sverige har länge legat på höga nivåer, och tillgången på illegala skjutvapen bedöms vara stor. Riksrevisionen har därför granskat statens arbete mot illegala skjutvapen i Sverige.

Den övergripande slutsatsen är att arbetet inte är tillräckligt effektivt. Bristerna beror bland annat på att Polismyndigheten och Tullverket saknar en långsiktig och sammanhållen strategi för arbetet med att minska förekomsten av illegala skjutvapen.

Ett annat problem är att myndigheternas förmåga att sammanställa, analysera och dela information är otillräcklig. Det gör det svårt att upprätta gemensamma lägesbilder, som behövs för att kunna rikta insatser mot flöden, platser och aktörer där risken för smuggling och hantering av illegala skjutvapen är stor. Situationen förvärras av att uppföljningen av arbetssätt och träffsäkerhet brister, vilket försvårar styrning, prioriteringar och lärande.

– Sammantaget gör detta att myndigheternas kunskap och kapacitet inte används så effektivt som annars hade varit möjligt, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.

Riksrevisionen konstaterar också att det nationella skjutvapencentret som skapades 2023 saknar grundläggande förutsättningar att nå önskade resultat. Verksamheten begränsas av otydlig styrning, svag organisatorisk förankring och sårbar bemanning.

– Nationellt skjutvapencenter skulle bli ett nav i arbetet mot illegala skjutvapen. För att kunna nå det målet behöver myndigheterna prioritera verksamheten där i större utsträckning än idag, säger Sara Kramers, projektledare för granskningen

Granskningen visar också att myndigheterna har bristande it-system. Till exempel behöver Polismyndighetetens underrättelsehandläggare använda sig av flera olika it-system för att söka och bearbeta inkommen information. Bristerna är enligt Riksrevisionens bedömning lika omfattande, eller till och med värre, vid Tullverket.

Kvalificerad personal tvingas därmed lägga mycket tid på manuell bearbetning, vilket minskar tiden för analys och underrättelsearbete. Bristerna gör det dessutom svårt att identifiera kopplingar mellan personer, transporter och vapen.

Tullverket har samtidigt svårt att arbeta uthålligt och strategiskt på grund av bristande kapacitet. Arbetet begränsas också av brist på skannrar, för att kunna upptäcka smuggling, och lämpliga kontrollokaler.

Rekommendationer i korthet

Regeringen rekommenderas att

  • se till att möjligheterna att gemensamt bearbeta information utreds.

Tullverket och Polismyndigheten rekommenderas bland annat att

  • säkerställa tillgången till nödvändiga it-system
  • utreda vilka möjligheter som redan idag finns att dela och gemensamt bearbeta information i avvaktan på pågående utredningar inom brottsdataområdet.

Tullverket rekommenderas bland annat att

  • förbättra uppföljningen av beslag och kontroller för att kunna prioritera resurser dit risken för smuggling är som störst
  • avsätta personal att kontinuerligt tjänstgöra vid nationellt skjutvapencenter
  • fullfölja anskaffningen av skannrar till kontrollverksamheten.

Polismyndigheten rekommenderas bland annat att

  • klargöra syfte och arbetsuppgifter för nationellt skjutvapencenter och se till att centret får de förutsättningar som krävs
  • säkerställa nationell och regional kapacitet att långsiktigt arbeta mot så kallade möjliggörare som förser den illegala marknaden med skjutvapen.