Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Besvarar samhällsfrågor med hjälp av stora datamängder, statistik och kodning

Joakim är effektivitetsrevisor och metodämnessakkunnig på Riksrevisionen. Det innebär att han granskar för att se om staten använder skattepengar effektivt. Han bistår i konventionellt metodstöd i data och undersöker dessutom nya metoder och verktyg för att analysera stora mängder text och data för att hitta samband som tidigare inte varit möjligt att synliggöra.

Joakim Hveem, porträtt.

Joakim, effektivitetsrevisor och utvecklare

Varför valde du att söka dig till Riksrevisionen?

– Jag är intresserad av samhällsfrågor och av hur man kan använda stora datamängder, statistik och kodning för att besvara dessa frågor. Därför sökte jag en tjänst här 2016 som var delad – 50 procent som effektivitetsrevisor och 50 procent som metodämnessakkunnig inom data. En perfekt kombination för mig.

Vad är din speciella profil?

– Jag är samhällsvetare och nationalekonom med en masterexamen i ekonometri. Det som också är en del av min profil är att jag gillar problemlösning och att upptäcka samband och orsakssamband i data – och på senare tid har jag även börjat intressera mig för hur vi kan begripliggöra stora mängder text. Jag gillar att lära mig om nya metoder och testar dem gärna praktiskt när det finns tillfälle. Och så är jag bra på att googla fram information – det underlättar i mitt arbete.

Hur kom du in på området och hur har du lärt dig detta?

– Det har växt fram. Jag har gradvis lärt mig nya tekniker och verktyg. För några år sedan hände det flera saker som starkt påverkade detta. Riksrevisionen satsade för att följa med i digitaliseringstrenden i samhället. Ett datalabb startades som en plattform för att testa och utforska. Efter ett seminarium om kvantitativ textanalys med en extern forskare blev jag tillräckligt inspirerad för att försöka göra något liknande på offentliga dokument relevanta för Riksrevisionen. Jag började intressera mig för regeringens propositioner. Ur det projektet föddes en annan idé, ROD4SAI, som tog oss till en andra plats på ett Eurosai Hackathon.

Hur bidrar du med din kompetens på Riksrevisionen?

– Den applikationen vi tog fram i tävlingen utvecklade vi vidare och den kan vi använda till omvärldsbevakning inför och i granskningar. Vi gjorde också en liknande applikation som möjliggör avancerad sökning i alla våra egna granskningsrapporter och revisionsrapporter.

Arbetet i datalabbet har gett mig nya betydande erfarenhet av maskininlärning och kvantitativ textanalys och utökat min metodologiska verktygslåda. Nu kan jag bedöma när och hur vi kan ha nytta av dessa tekniker. Jag kan också hjälpa till med att extrahera data, med hjälp av programmeringsspråket Python, från ostrukturerad eller semi-strukturerade data – typ stora textmängder eller formulärdata i PDF:er. Sedan bidrar jag såklart med mer konventionellt metodstöd i exempelvis Excel och Stata.

Vad gillar du med ditt jobb?

– Det bästa är att jag får ägna mig åt att lösa problem som är samhällsekonomiskt viktiga och intressanta. Jag har möjlighet att både tillämpa väl beprövade metoder i granskningar och att utforska lite mer esoteriska verktyg och metoder tillsammans med kompetenta och trevliga kollegor. Sen vill jag så klart också nämna Riksrevisionens unika granskningsmandat som ger oss särskilt god tillgång till data, det värdesätter jag högt!

Hur tror du att detta område kommer att utvecklas i Riksrevisionen framöver?

– Jag hoppas vi blir några fler med min profil och att vi kan samarbeta för att hitta tillämpningar av de nya metoderna på bästa sätt för just Riksrevisionen. Vi vet att många metoder som fått genomslag de senaste 4–5 åren används flitigt i kommersiell sektor, men än så länge har genomslaget i offentlig sektor varit ytterst försiktigt. Här finns med andra ord en betydande potential. Vi bryter ny mark och jag tror att vi kommer att bli allt bättre på att gräva fram mer och bättre data ur vad som tidigare bedömdes som en allt för stor och ostrukturerad mängd data. Det är dock viktigt att vi fortsätter att testa och lär oss för att förstå var den riktigt stora nyttan kan uppstå – det är något vi inte kan tänka ut själva i soffan.

Varför är det viktigt för Riksrevisionen?

– För att vi ska kunna ställa frågor som tidigare inte gått att besvara eller ställa frågor som vi tidigare inte visste att vi kunde ställa. Ett annat perspektiv på detta är att myndigheter gradvis börjar använda denna teknik och då måste vi ha kunskap och metoder för att granska den.

Uppdaterad: 26 april 2022

Kontakta oss

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?