Riksrevisionen logotype
Riksrevisionen logotype

Bostadsbidraget når allt färre ­– risk för övervältring på ekonomiskt bistånd

Bostadsbidraget är en fördelningspolitiskt träffsäker förmån som når hushåll med låga inkomster. Men stödets relativa storlek, och antalet hushåll som får tillgång till det minskar, vilket ökar risken för en övervältring på ekonomiskt bistånd visar Riksrevisionens nya granskning.

Bostadsbidraget är en behovsprövad förmån som kan sökas av barnfamiljer och personer under 29 år. 1997 fattade riksdagen beslut om att reformera stödet för att öka dess träffsäkerhet, så att det främst tilldelas hushåll med de lägsta inkomsterna.

Riksrevisionen har i sin granskning undersökt om förmånen uppfyller sina syften, samt vilka marginaleffekter den ger upphov till. Höga marginaleffekter kan göra att bidragsmottagare väljer att inte öka sina förvärvsinkomster genom arbete för att inte riskera att förlora sitt bostadsbidrag.

– Granskningen visar att bostadsbidragets fördelningsmässiga precision har förbättrats, precis som riksdagen avsåg. Samtidigt ser vi att bidraget i lägre utsträckning än tidigare hjälper förmånstagarna över gränsen för "låg ekonomisk standard", säger riksrevisor Stefan Lundgren.

Detta hänger bland annat ihop med att stödet storleksmässigt har halkat efter inkomst- och kostnadsutvecklingen i samhället i övrigt, vilket gör att färre hushåll är berättigade till bostadsbidraget och att det är till mindre hjälp för dem som får det.

Mest negativ har utvecklingen varit för sammanboende med barn där cirka hälften av hushållen med bostadsbidrag också uppbär ekonomiskt bistånd, tidigare benämnt socialbidrag.

– Eftersom ekonomiskt bistånd bland annat ger betydligt högre marginaleffekter vore det olyckligt om bostadsbidragets utveckling ledde till att fler hushåll behöver ekonomiskt bistånd samtidigt med bostadsbidrag, säger projektledare Nils Lundh

För att minska risken för övervältning mot ekonomiskt bistånd rekommenderar Riksrevisionen regeringen att i större utsträckning ta hänsyn till riksnormen för ekonomisk utsatthet när inkomstgränser och beloppsnivåer för bostadsbidraget beslutas.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att även se över reglerna för bostadsbidraget för sammanboende som har barn, samt att se över om bostadsbidraget för unga hushåll utan barn är effektivt utformat ur ett arbetsmarknadsperspektiv.

– Vi ser i vår granskning att personer i hushåll utan barn i genomsnitt ökar sina förvärvsinkomster när de förlorar bostadsbidraget när de fyller 29 år. Resultaten bör tolkas försiktigt, men de talar för att den gruppen troligen har ett begränsat behov av bostadsbidraget, säger Nils Lundh.

Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.

Uppdaterad: 05 juni 2018

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Multiple selection