Reglerna för den statliga redovisningen är inte tillräckligt tydliga

Riksrevisionen överlämnar årligen en rapport till riksdagen med de viktigaste iakttagelserna från sin årliga revision och effektivitetsgranskningar.

Sammantagna iakttagelser från årlig revision

I den årliga revisionen granskar och bedömer Riksrevisionen cirka 230 statliga myndigheters årsredovisningar; om de är tillförlitliga och korrekta, om räkenskaperna är rättvisande och om myndigheterna följer regler och beslut.

2017 års rapport belyser bland annat problem kopplade till otydligheter när det gäller reglerna för den statliga redovisningen, myndigheters avgiftsfinansiering samt intern styrning och kontroll. Dessutom identifierar Riksrevisionen ett antal brister i kontrollen av bidragssystemet för forskning, utveckling och innovation samt av den statliga verksamhet där ansvaret är delat mellan myndigheter.

– Detta är till stora delar problem som Riksrevisionen påpekat under ett antal år, men som fortfarande inte fått någon lösning. Det kan riskera att skapa brister i den information som regeringen får och som slutligen summeras i årsredovisningen för staten, säger riksrevisor Stefan Lundgren.

Inom den årliga revisionen är det framför allt en statlig myndighet som sticker ut, Statens fastighetsverk, där Riksrevisionen avstått från att uttala sig.

– Med utgångspunkt från den misstänkta korruptionshärva som polisen utreder har vi konstaterat att det inte funnits förutsättningar att uttala oss om årsredovisningen för Statens fastighetsverkets på det sätt som lagen kräver, säger Stefan Lundgren.

Utöver detta är det 15 myndigheter som får kritik, där Tillväxtverkets årsredovisning särskilt uppmärksammas eftersom den innehåller så omfattande felaktigheter att årsredovisningen sammantaget inte bedöms ge en rättvisande bild.

Sammantagna iakttagelser från effektivitetsrevision

Effektivitetsrevision innebär att Riksrevisionen granskar hur effektiv den statliga verksamheten är. Riksrevisionen kan granska statliga insatser och åtaganden i allmänhet och fokuserar främst på förhållanden med anknytning till statens budget samt genomförandet och resultatet av statlig verksamhet.

Under det senaste året har fokus legat bland annat på samhällets säkerhet, trygghet och krisberedskap.

– På dessa områden har vi sett att berörda myndigheters verksamheter har förbättrats, och i allmänhet är god, men att det fortfarande finns utvecklingsmöjligheter. Det gäller bland annat krisberedskap och krishantering, säger Stefan Lundgren.

I granskningen av offentliga finanser, skatter och finansmarknad har Riksrevisionen konstaterat att regeringar under flera år underskattat de offentligfinansiella utmaningarna och fört en finanspolitik som inte lett till att överskottsmålet nåtts. Det beror delvis på brister i de prognoser och underlag som regeringen använder.

I övrigt har Riksrevisionen bland annat sett att:

• statens styrning av lärosätenas arbete med fortbildning inte fullt ut garanterar att utbudet motsvarar efterfrågan och behov,
• redovisningen i pensionssystemets årsredovisning (Orange rapport) är över lag ändamålsenlig men att redovisningen av risker bör förbättras,
• utvecklingen av e-förvaltningen går långsamt i Sverige,
• Migrationsverkets system för att ersätta kommunerna för kostnader kopplade till mottagandet av asylsökande och nyanlända är dyrt, omodernt och krångligt,
• myndigheternas interna styrning och kontroll kan stärkas,
• motiven till statens bolagsinnehav behöver följas upp och förtydligas,
• Läkemedelsverkets uppdrag att främja utvecklingen av nya läkemedel kan försvåra myndighetens uppdrag att kontrollera och utöva tillsyn mot läkemedelsindustrin, och att
• det finns ett antal brister i regler och tillämpningar inom områden som rör socialförsäkringar och ekonomisk trygghet.