Riksrevisionen logotype
Riksrevisionen logotype

Riksrevisionen granskar Sveriges införande av europeiskt signalsystem för järnvägstrafik

Sverige har beslutat att successivt införa ERTMS, det europeiska signalsystemet för järnvägstrafik. Systemet ska användas i hela EU, men hittills har det skett i begränsad omfattning och inte på ett sammanhängande sätt. Det är i nuläget inte klarlagt vilken nytta systemet kommer att innebära, och Riksrevisionen granskar om införandet av ERTMS i Sverige lever upp till kraven på hushållning med statliga medel.

Signalsystemet för järnvägen är avgörande för trafiksäkerhet och effektivt utnyttjande av spårkapacitet. Sverige har i dag systemet ATC (Automatic Train Control) men har fattat beslut om att införa ERTMS (European Rail Traffic Management System), bland annat för att underlätta tågtransporter mellan Sverige och andra länder.

Riksrevisor Ingvar Mattson intervjuas.

Riksrevisor Ingvar Mattson, Foto: Frida Ström

– Bytet av signalsystem innebär en mångmiljardinvestering som kan få stor betydelse för effektiviteten i svensk transportinfrastruktur. Granskningen ska bland annat ta reda på om hushållningen med statens resurser hittills har varit effektiv, säger riksrevisor Ingvar Mattson.

Om granskningen

Bakgrund

Signalsystemet är en viktig del av järnvägen som bidrar till trafiksäkerhet och högt utnyttjande av spårkapacitet. I dag används olika signalsystem inom Europa. Europeiska kommissionen tog de första stegen mot att utveckla ett gemensamt signalsystem på 1990-talet. Resultatet blev ERTMS (European Rail Traffic Management System), som ska införas av EU:s samtliga medlemsländer med syfte att underlätta gränsöverskridande trafik och att effektivisera trafikledningen.

ERTMS ska införas successivt på det svenska järnvägsnätet fram till 2035, till en beräknad kostnad på 30,2 miljarder kronor. Systemet har hittills införts på några pilotbanor i Sverige (Botniabanan, Ådalsbanan, Västerdalsbanan och Haparandabanan).

De första åren med ERTMS-drift på pilotbanorna har präglats av många fel och störningar, med försenade tåg som följd. När systemet ska införas i större skala på högt trafikerade banor kan sådana barnsjukdomar få stora konsekvenser för resenärer och kostnader för samhället.

Dessutom finns det oklarheter angående vilka nyttor som ERTMS kan tänkas medföra, och förväntningarna på till exempel ökad kapacitet har på senare tid tonats ner, eller helt räknats bort. Trafikverket tog fram samhällsekonomiska kalkyler för ERTMS både 2013 och 2017, och dessa skiljer sig åt väsentligt vad gäller beräkningar av förväntade nyttor.

Syfte

Syftet är att bedöma effektiviteten i planeringen och införandet av ERTMS i Sverige. Granskningen ska bland annat undersöka om Trafikverket har hushållit med sina resurser och undvikit onödiga kostnader, och om den svenska strategin för införandet av ERTMS är underbyggd och utformad på ett effektivt sätt.

Publicering

För information om planerade publiceringsdatum för Riksrevisionens pågående granskningar, se vår publiceringskalender som uppdateras löpande.

Nu granskas

Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.

Uppdaterad: 30 januari 2018

Kontakta

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan.

Vad handlar din fråga om?
Multiple selection